1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad innebär NAD i buken vid ultraljudsundersökning?

Har du fått svar från en ultraljudsundersökning av buken och läser förkortningen "NAD" kan den kännas kryptisk. Termen är dock goda nyheter: NAD står för engelskans "nothing abnormal detected", vilket betyder att inget onormalt har påvisats. Förkortningen används ofta inom medicinsk bildtagning för att ange att undersökningen inte visade några avvikelser eller oroande fynd.

Vad undersöks vid ett ultraljud av buken?

När en radiolog eller ultraljudsoperatör utför en ultraljudsundersökning av buken granskas olika organ, strukturer och vävnader noggrant. Undersökningen omfattar bland annat levern, gallblåsan, njurarna, bukspottkörteln, milten samt bukens blodkärl.

Organens storlek, form, struktur och ekogenicitet – det vill säga hur vävnaderna reflekterar ljudvågorna – bedöms för att kunna upptäcka eventuella avvikelser, exempelvis knutor, cystor, tumörer eller tecken på inflammation.

Vad betyder ett NAD-svar?

Om radiologen inte ser några oroande fynd eller avvikelser från den normala anatomin rapporteras resultatet som "NAD i buken". Det innebär att alla undersökta strukturer i buken framstod som normala utifrån de ultraljudsbilder som togs under undersökningen.

Kan man helt lita på ett NAD-resultat?

Det är viktigt att komma ihåg att ett negativt resultat, alltså NAD, inte nödvändigtvis betyder att det absolut inte finns några avvikelser i buken. Det anger endast att inga signifikanta eller kliniskt relevanta fynd identifierades vid just denna undersökning. Ultraljud har sina begränsningar – tarmgas kan exempelvis skymma vissa delar av buken, och små förändringar kan vara svåra att upptäcka.

Ibland kan därför mer avancerade bilddiagnostiska metoder, som datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR), eller kompletterande prover rekommenderas om vården misstänker specifika sjukdomar eller om symtomen inte förklaras fullt ut av ultraljudssvaret.

När bör du kontakta vården?

Fortsätter du att ha besvär som magont eller obehag efter att ha fått ett NAD-svar är det klokt att återkomma till din vårdcentral eller behandlande läkare. Ett ultraljudsresultat är bara en del av helheten – dina symtom ska alltid bedömas i sitt sammanhang.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online