Att få en korrekt diagnos av sköldkörtelcancer kräver ofta flera olika undersökningar som kompletterar varandra. Här går vi igenom de vanligaste och mest effektiva testerna som läkare använder för att upptäcka och utreda misstänkta förändringar i sköldkörteln.
Finnalespirationsbiopsi, ofta förkortad FNA, är det vanligaste och mest avgörande testet vid diagnos av sköldkörtelcancer. Med en tunn nål tas ett litet cellprov från knutan i sköldkörteln, vilket sedan analyseras i mikroskop av en patolog. Undersökningen är relativt snabb, görs oftast utan narkos och ger i de flesta fall ett tillförlitligt svar.
Ultraljud är en smärtfri bildundersökning som använder ljudvågor för att skapa detaljerade bilder av sköldkörteln. Med ultraljud kan läkaren bedöma knutarnas storlek, läge och utseende samt identifiera egenskaper som tyder på ökad risk för cancer, exempelvis oregelbunden kantform eller mikrokalcifieringar. Ultraljud används också ofta som vägledning när biopsinälen placeras.
Med blodprov mäts nivåerna av sköldkörtelhormonerna T3 och T4 samt tyreotropinhormon (TSH). Testerna visar hur väl sköldkörteln fungerar och kan hjälpa till att skilja mellan knutor som är överaktiva ("heta") och underaktiva ("kalla"). Även om blodproven inte kan bevisa cancer, ger de värdefull information som styrker den fortsatta utredningen.
Vid en jodskintigrafi får patienten svälja en liten mängd radioaktivt jod, som samlas i sköldkörteln. En speciell kamera registrerar sedan strålningen och visar sköldkörtelns funktion och struktur. Knutor som inte tar upp jod – så kallade "kalla" knutor – har något högre sannolikhet att vara cancerogena och bör därför utredas vidare.
Om FNA-biopsin ger ett oklart resultat eller tyder på cancer kan en mer omfattande biopsi rekommenderas. Det kan röra sig om en grovnålsbiopsi, där ett större vävnadsprov tas, eller en kirurgisk biopsi där hela knutan eller en del av sköldkörteln avlägsnas för noggrann analys.
I vissa fall kan genetisk testning vara aktuell för att identifiera specifika genmutationer kopplade till sköldkörtelcancer. Detta gäller särskilt vid ärftlig sköldkörtelcancer i familjen eller vid vissa sällsynta former, exempelvis medullär sköldkörtelcancer. Resultaten kan påverka både behandlingsval och behovet av att testa anhöriga.
Det finns inget enskilt "bästa" test för alla – men finnalespirationsbiopsi (FNA) i kombination med ultraljud betraktas allmänt som den mest effektiva metoden för att diagnostisera sköldkörtelcancer. Vilka undersökningar som behövs avgörs individuellt av din läkare utifrån dina symtom, fynd vid fysisk undersökning och tidigare provresultat. Kontakta alltid vården om du upptäckt en knuta i halsen eller har andra besvär som oroar dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online