1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Differenzierad sköldkörtelcancer: Från diagnostik till långtidsuppföljning

Initiala steg efter diagnostik

  1. Endokrinologremiss: Specialist samordnar multidisciplinär vård.
  2. Stadiearbetning:
    • Hals-ultraljud (sköldkörtel och laterala kompartiment)
    • Radioaktivt jod (RAI) diagnostisk skanning (vid indikation)
    • Finnaalsaspiration (FNA) av misstänka noder
    • CT/MRT/PET-CT för avancerad sjukdom
  3. TNM-stadiereglering (AJCC 8:e uppl.): Guider riskstrifiering (låg, medel, hög) och behandlingsintensitet.

Behandlingsmodaliteter

  • Kirurgi: Total tyreoidektomi ± central/lateral nackdissektion.
  • Radioaktivt jod (RAI) ablatering: För medel/hög risk eller känd residual sjukdom.
  • TSH-undertryckning: Levotyroxin för att hålla TSH lågt (minskar recidiv).
  • Extern strålbehandling: Reserverad för oresekerbara, RAI-refraktära eller palliativa fall.
  • Systemisk terapi: Tyrosinkinashämmare (lenvatinib, sorafenib) för progressiv RAI-refraktär sjukdom.

Övervakning

  • Periodisk thyroglobulin (Tg) plus anti-Tg antikroppar ± stimulerad Tg.
  • Hals-ultraljud vid definierade intervaller.
  • Långtidsövervakning för recidiv och behandlingsbiverkningar (t.ex. salivalt funktionsnedsättning, andra maligniteter).

De flesta patienter med differenzierad sköldkörtelcancer har utmärkt långtidssurvival; personlig, riskanpassad hantering är nyckeln.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online