Personer som lider av tillfälliga sömnproblem kan ha nytta av de kortsiktiga effekterna av melatonintillskott. Melatonin är känt för sin påverkan på sömncykelns rytm samt för sin roll som antioxidant i kroppen. Relativt få biverkningar kopplas till kortvarig användning, men informationen om de långsiktiga effekterna är fortfarande osäker.
Melatonin är ett naturligt hormon som utsöndras av tallkörteln (corpus pineale) och som bildas från aminosyran tryptofan. I takt med att vi åldras sjunker melatoninnivåerna gradvis. Hormonets närvaro hänger samman med människans sömncykler, och det används som kosttillskott för att behandla vissa sömnstörningar. Melatonin är också känt för sina antioxidantiska effekter på immunförsvaret.
Forskningsresultaten kring långvarig användning visar både negativa och positiva resultat, vilket innebär att de förväntade långsiktiga biverkningarna ännu inte är helt klarlagda.
Som antioxidant angriper melatonin aggressivt de fria radikaler som finns i kroppen. Fria radikaler är biprodukter från normala cellulära processer, och dessa molekyler bär laddningar som kan få skadliga effekter på cellstrukturerna. Eftersom melatonin är ett hormon kan det tränga in i varje cell i kroppen, inklusive de interna strukturer som finns inuti cellerna.
När det gäller sömncykelns rytm kan melatoninnivåerna spela en avgörande roll vid sömnstörningar. Melatoninnivåerna är som högst strax före läggdags. Låga nivåer av melatonin kan kopplas samman med svårigheter att somna och att sova sammanhängande genom natten.
Melatonins långsiktiga antioxidantiska effekter kan bidra till kroppens totala livslängd under hela åldrandeprocessen. Genom att eliminera fria radikaler i kroppen motverkas den oxidativa skada som annars uppstår i systemet. Oxidativ skada orsakas av instabila syremolekyler och bidrar till den nedbrytning av kroppens processer som följer med åldrandet.
Denna typ av nedbrytning kan försämra blodsockrets metabolism, minska immunsystemets respons och orsaka nedbrytning av proteiner i kroppen. Beständigt höga nivåer av melatonin i kroppen skulle på sikt kunna bidra till att förlänga en persons livslängd.
Långvarig användning av melatonintillskott hos personer med lättare eller svårare depression har kopplats till en minskning av depressionssymtom. Enligt University of Maryland Medical Center tros låga melatoninnivåer bidra till utvecklingen av depressiva besvär.
När hormonet intas som tillskott har det visats ge en ökning av serotonin – en signalsubstans i hjärnan som är involverad i regleringen av våra känslor. Eftersom melatonin kan påverka kroppens dygnsrytm negativt bör doseringen alltid ske i exakt angivna mängder under läkares övervakning.
När melatonin tas som sömntillskott verkar det framkalla ett tillstånd av avslappning och dåsighet. Kroppen kan dock reagera genom att utsöndra mindre av sitt eget melatonin när de naturliga nivåerna kompletteras med tillskott. Detta innebär i praktiken att en person kan behöva öka dosen kontinuerligt för att uppnå samma önskade effekt.
Eftersom melatonin spelar en nyckelroll i regleringen av kroppens dygnsrytm kan långvarig användning allvarligt störa kroppens egen förmåga att styra sömncykeln. Symtom på detta tillstånd kan visa sig som trötthet, desorientering och sömnlöshet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online