Vad är ADD? Symtom, diagnos och behandling

ADD står för Attention Deficit Disorder (uppmärksamhetsstörning) och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar miljontals barn, ungdomar och vuxna världen över. Tillståndet går i de flesta fall att behandla framgångsrikt, men för den som aldrig fått en diagnos kan det skapa betydande stress och förvirring i vardagen. I dagens diagnostiska system klassificeras ADD oftast som ADHD med övervägande ouppmärksam form.

Vanliga symtom

Personer med ADD har svårt att rikta uppmärksamheten och koncentrera sig. De kan ha problem med att följa instruktioner och blir lätt uttråkade eller frustrerade av uppgifter. Impulsivt beteende, konstant pratande och att verka som om man inte lyssnar är andra vanliga tecken. Ingen diagnos ser likadan ut – symtomen varierar från person till person både i karaktär och svårighetsgrad.

Så ställs diagnosen

Att diagnostisera ADD är inte enkelt och kräver flera steg för att utesluta andra tillstånd. Eftersom alla människor någon gång uppvisar symtom som liknar ADD måste kriterierna vara mycket specifika för att undvika feldiagnoser. Generellt gäller följande:

• Symtomen ska vara långvariga och tydliga i minst sex månader.
• Debuten ska ha skett före sju års ålder.
• Hos vuxna ska symtomen ha funnits sedan barndomen och negativt påverka vardagslivet och sociala relationer.
• Hos barn ska beteendeproblemen vara allvarligare, mer frekventa och mer störande än hos jämnåriga.
• Oavsett ålder ska symtomen försämra två olika områden i det dagliga livet.

Konsekvenser av obehandlad ADD

En korrekt diagnos är avgörande för att individen ska kunna lyckas i livet. Utan rätt diagnos och behandling kan allvarliga följder uppstå, exempelvis misslyckanden i skolan och arbetslivet, låg självkänsla, beteendeproblem, depression, misslyckade relationer och i värsta fall missbruk. Därför är en korrekt diagnos helt central för individens välbefinnande och utveckling.

Vanliga missuppfattningar

Länge trodde den medicinska professionen att barn växte ifrån sin ADD i tonåren. Detta har senare motbevisats. Även om vissa symtom kan minska under tonåren fortsätter många av dem in i vuxen ålder och kan fortsätta störa vardagslivet, studierna och arbetslivet.

Vad orsakar ADD?

Forskningen visar att ADD är ett biologiskt tillstånd. Ärftlighet spelar utan tvekan en stor roll, men andra exakta orsaker har aldrig fastställts fullständigt. Vissa omständigheter kan dock öka risken, såsom komplikationer under graviditeten, fosterexponering för alkohol och tobak, höga blyhalter, förtidsfödsel och låg födelsevikt. Att dessa faktorer bidrar har dock inte definitivt bekräftats.

Behandling

Eftersom ADD är en biologisk störning är den svår att förebygga, men den går att behandla effektivt. Läkare arbetar ofta enligt en multimodal modell, där flera insatser samverkar inom ramen för en övergripande behandlingsplan. Behandlingen inkluderar bland annat:

• Utbildning av lärare, föräldrar, kollegor och vänner kring tillståndet och hur det bäst hanteras.
• Beteendestrategier och strukturerade rutiner i vardagen.
• Pedagogiska anpassningar och specialpedagogiskt stöd.
• Psykologiskt stöd och samtalsterapi.
• Medicinering vid behov.

Den allra viktigaste delen av behandlingen är att arbeta med konsekvens och positiv förstärkning i individens närhet.

Stora möjligheter med rätt stöd

Personer med ADD har precis samma potential att lyckas i livet som alla andra. När en korrekt diagnos har ställts och rätt behandlingsinsatser har vidtagits finns det inga gränser för vad en person med ADD kan åstadkomma – både i studierna, arbetslivet och sina personliga relationer.