
ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) drabbar tillståndet cirka 4,5 miljoner barn i åldern 5 till 17 år, och uppskattningsvis har 3 till 7 procent av alla barn ADHD.
Pojkar diagnosticeras oftare än flickor, men skillnaden mellan könen minskar. Även om ADHD alltid debuterar i barndomen fortsätter tillståndet ofta in i tonåren och vuxenåldern.
Den exakta orsaken till ADHD är okänd, men forskningen visar att gener spelar en viktig roll. Vetenskapsmän studerar bland annat möjliga samband med exponering för kemikalier och bly i miljön, alkohol- eller drogbruk under graviditeten, låg födelsevikt, för tidig födsel samt hjärnskador.
Det finns däremot inga vetenskapliga belägg för att ADHD-symtom skulle bero på sockerkonsumtion, tv-tittande, dataspelande eller dålig uppfostran.
ADHD kännetecknas av ouppmärksamhet samt hyperaktivitet eller impulsivitet. Ett barn kan visa drag från flera kategorier, men en betydande funktionsnedsättning inom ett enda område kan också ligga till grund för diagnos.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan (DSM-IV), krävs sex eller fler symtom inom antingen kategorin ouppmärksamhet eller kategorin hyperaktivitet/impulsivitet för att en diagnos ska kunna ställas.
Symtom inom området ouppmärksamhet inkluderar bland annat:
Symtom inom området hyperaktivitet/impulsivitet innefattar bland annat:
Minst några av ADHD-symtomen måste ha visat sig före sju års ålder och får inte enbart förekomma i en specifik miljö, exempelvis bara i skolan eller bara i hemmet. Dessutom måste symtomen försämra personens förmåga att fungera i skolan, på arbetsplatsen eller i sociala sammanhang.
Diagnosen delas in i tre kategorier:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online