Hyperaktivitet är ett tillstånd som kännetecknas av särskilda beteendemönster. Begreppet används ofta för att beskriva beteenden som koncentrationssvårigheter, impulsivitet, kort uppmärksamhetsspann och överdriven upphetsning. Termerna hyperaktivitet och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) används ofta synonymt. Vissa livsmedel och livsmedelstillsatser misstänks kunna bidra till hyperaktivitet hos barn.
År 1970 publicerade Dr. Benjamin Feingold, barnläkare och chef för allergiverksamheten vid Kaiser Permanente i San Francisco, en studie som påvisade ett samband mellan livsmedelstillsatser, konstgjorda aromer, syntetiska färgämnen och hyperaktivitet. En studie från 1994 vid North Shore Hospital-Cornell Medical Center undersökte hur barn med ADHD reagerade på en kost där många livsmedel, konserveringsmedel och färgämnen uteslöts. Rapporten drog slutsatsen att det finns en "gynnsam effekt av att utesluta reaktiva livsmedel och konstfärgämnen" och att kostförändringar "kan spela en betydande roll" för beteendet hos barn med ADHD.
Enligt brittiska livsmedelsmyndigheten (Food Standards Agency, FSA) kan vissa kombinationer av konstgjorda färgämnen bidra till hyperaktivitet hos en del barn. Följande färgämnen finns i många livsmedel och drycker: sunset yellow FCF (E110), kinolingul (E104), carmoisin (E122), alluraröd (E129), tartrazin (E102) och ponceau 4R (E124). Dessa färger är särskilt starka och används ofta i livsmedel som riktar sig till barn, exempelvis glass, bakelser och vissa läskedrycker.
Frågan om socker och konstgjorda sötningsmedel som aspartam påverkar hyperaktiva barn är omdiskuterad och saknar tydligt stöd i vetenskapliga studier. Vissa barn är dock naturligt känsliga för söta livsmedel och kan bli mer rastlösa och nervösa efter att ha ätit sötsaker. Socker och andra snabba kolhydrater tas upp snabbt i blodet och skapar en så kallad "sockerrusning". Blodsockernivåerna kan stiga och sjunka hastigt, vilket kan leda till hyperaktivt beteende hos barn.
Dr. Feingolds studie nämner även ett naturligt förekommande ämne som kallas salicylat, som finns i många livsmedel. Livsmedel med höga halter salicylater är bland annat äpplen, körsbär, druvor, apelsiner och tomater. Dr. Feingold rekommenderade föräldrar att utesluta dessa livsmedel ur barnets kost i fyra till sex veckor och noggrant följa om några förbättringar sker under den tiden. Som alternativ föreslog han livsmedel med låg salicylathalt, såsom bananer, skalade päron och citronsaft.
Föräldrar känner oftast sitt barns beteende väl och vet vilka situationer som utlöser hyperaktivitet. Informationen om vilka livsmedel som bidrar till hyperaktivitet är ofta motsägelsefull, och det är viktigt att fatta välinformerade beslut utifrån ditt eget barns behov och beteende. Om uteslutandet av ett visst livsmedel ger en positiv effekt, notera det gärna. Många föräldrar upplever att det räcker att minska intaget av socker eller vissa frukter, medan andra får bättre resultat med en mer restriktiv kost. Kontakta alltid barnläkare eller dietist innan större kostförändringar görs, så att barnet ändå får en näringsriktig kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online