Enligt Medline Plus är ADHD ett långvarigt, kroniskt tillstånd som om det lämnas obehandlat kan leda till missbruk, svårigheter i skolan, problem i arbetslivet eller konflikter med myndigheter. Cirka hälften av alla barn med ADHD fortsätter att ha besvär med uppmärksamhet eller impulsivitet även som vuxna. En korrekt utredning är därför avgörande för att barnet ska få rätt stöd i tid.
Amerikanska barnläkarakademin (American Academy of Pediatrics) har fastställt riktlinjer för diagnos av ADHD. I grunden krävs att barnet uppvisar minst sex symtom på hyperaktivitet och/eller impulsivitet, och att vissa av dessa har syns före sju års ålder. Symtomen ska ha funnits i minst sex månader och ha observerats i mer än en miljö, till exempel både hemma och i skolan. De får inte heller kunna förklaras av någon annan orsak, och de måste påverka barnets funktionsförmåga i skolan, hemma eller i sociala situationer.
Utredningen bör alltid genomföras av en professionell och omfatta frågeformulär till föräldrar och lärare, psykologiska bedömningar av både barnet och familjen, ett intelligenstest samt en komplett fysisk och utvecklingsmässig undersökning. Observera att i den aktuella diagnosmanualen DSM-5 krävs numera att symtomen fanns före 12 års ålder, vilket har breddat möjligheterna till diagnos.
Ett barn med ADHD har ofta svårt att komma ihåg detaljer och kan göra slarvigt arbete med många misstag. Barnet kan dagdrömma frekvent eller verka frånvarande när någon pratar med hen. Det är vanligt att barnet missar uppgifter, inte fullföljer uppgifter eller lämnar in dem för sent. Svårigheter med organisation och planering är också typiskt, liksom att barnet ofta tappar bort sina saker. Eftersom det är ansträngande tenderar barn med ADHD att undvika uppgifter som kräver långvarig koncentration eller uppmärksamhet.
Barn med ADHD verkar ofta vara i ständig rörelse, även när de sitter still, och peta eller vrider sig i stolen. De kan ha svårt att gå när de borde springa – eller tvärtom resa sig när de egentligen ska sitta stilla. Många är något klumpigare än sina jämnåriga. Att vänta på sin tur eller vänta med att tala kan kännas nästan outhärdligt för ett barn med ADHD. De har ofta svårt att föra ett normalt samtal eller delta i lekar med kamrater. I klassrummet kan de ropa ut svar eller inleda samtal vid olämpliga tillfällen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online