Hygienhypotesen och allergier: därför ökar allergierna i västvärlden

Allergier är idag ett av de vanligaste hälsoproblemen i den västerländska världen. Under de senaste decennierna har förekomsten ökat i ett alarmerande tempo, och forskare arbetar intensivt med att identifiera orsakerna. En av de mest uppmärksammade förklaringarna är hygienhypotesen, som menar att miljön under uppväxten spelar en avgörande roll för hur barnets immunförsvar utvecklas.

Vad säger hygienhypotesen?

Hygienhypotesen försöker förklara den kraftiga ökningen av allergier genom att peka på vår minskade exponering för mikroorganismer. Normalt angrips immunsystemet av virus, bakterier, svampar och parasiter, vilket tränar och stärker försvaret. Men i dagens samhälle, med omfattande vaccinationsprogram och utbredd användning av antibiotika, får immunsystemet få tillfällen att bemöta dessa utmaningar – och utvecklas därmed inte lika robust.

Forskning som stödjer teorin

Flera observationer talar för att hygienhypotesen kan vara en verklig faktor bakom allergiepidemin:

• Allergier är mindre vanliga på landsbygden, särskilt bland dem som bor på gårdar och därmed utsätts för fler bakterier.
• De yngsta barnen i stora syskonfamiljer drabbas oftare mindre ofta av allergier, eftersom de utsätts för fler infektioner via äldre syskon.
• Barn som går på förskola får fler infektioner men uppvisar lägre förekomst av astma och väsande andning.

Historien bakom hypotesen

Den oroande ökningen av allergier fick forskarna att börja granska trenden. År 1989 publicerades en uppmärksammad rapport som visade att avsaknad av tidig och upprepad exponering för allergener faktiskt kunde öka risken att utveckla allergier. Även hushållens renlighet pekades ut som en bidragande faktor. Rapporten konstaterade dessutom att barn som upprepade gånger exponerades för allergener via äldre syskon löpte mindre risk att bli allergiska.

Den ursprungliga studien byggde på data från 17 414 brittiska barn som följdes under 23 år. Resultaten ledde till fördjupad forskning kring hygienhypotesen, som fortfarande pågår mer än två decennier senare.

Nyare forskning

De framstående allergiforskarna Dr. Andrew H. Liu och Dr. Scott H. Sicherer har visat att hypotesen även gäller djur. Möss som föds upp i en steril, bakteriefri miljö och behandlas med antibiotika tidigt i livet blir känsligare för livsmedelsallergier.

En studie från 2006 visade dessutom att tidig exponering för potentiella livsmedelsallergener kan minska risken för allergi. Spädbarn som först kom i kontakt med vete efter sex månaders ålder löpte fyra gånger större risk att utveckla vetallergi.

Kritik och motsägelser

Som alla teorier har hygienhypotesen sina svagheter. Ett återkommande problem är att den inte ger någon tillfredsställande förklaring till de höga frekvenserna av allergi och astma bland afroamerikanska barn i amerikanska innerstadsområden – barn som rimligtvis utsätts för fler virus och bakterier än många andra.

Det bör dock noteras att flera andra faktorer kopplade till ekonomiskt utsatta levnadsförhållanden kan påverka dessa barns hälsa, helt oavsett hygienhypotesens mekanismer.