
Allergena ämnen från hundar finns i saliv, hud och urin. Dessa lätta, klibbiga partiklar kan spridas i luften och fastna i hundens päls samt på kläder, stoppade möbler och madrasser. Hos känsliga personer utlöser allergenerna en inflammation i ögonlocken, med symtom som intensiv klåda, tårflöde och svullnad i ögonslemhinnorna.
Enkla förebyggande steg kan minska mängden allergener som orsakar besvären. Dammsug och ångrengör mattor regelbundet för att avlägsna hudflagor och hår från de ytor där hunden vistas. Hårda golv är dessutom lättare att rengöra än mattor, som ofta samlar hår och hudflagor. Kom ihåg att även tvätta väggar och lister.
Hemma bör minst ett rum – helst sovrummet – vara helt husdjursfritt, så att du får en allergifri zon att återhämta dig i.
Konsultera en veterinär om vilka produkter som passar för att rengöra hundens päls från hudflagor. Tvätta och borstra hunden veckovis för att minska mängden allergener. Observera att vissa hundshampon kan orsaka ytlig allergi och klåda hos hunden själv. En kostjustering med naturliga fetter kan också bidra till att minska torr hud och flagning.
Behandlingen av kliande ögon vid hundallergi kombinerar ofta hemvård med läkemedel. Börja med att skölja bort allergenerna ur ögonen och ta bort eventuellt sekret. Använd en ren, fuktig tvättlapp för att rengöra ögonlocken och ansiktet, skölj sedan ögonen med ljummet vatten. Avsluta med att lägga en kall, fuktig tvättlapp på det kliande öget för lugnande lindring.
På kvällen bör du tvätta håret för att avlägsna de små, klibbiga partiklar som samlats under dagen. Kontaktlinsanvändare rekommenderas att övergå till glasögon under besvärsperioder, eftersom linser kan skada hornhinnan när ögonen är irriterade.
Läkemedel mot kliande ögon vid hundallergi omfattar antihistaminer, kortikosteroider och immunterapi.
Antihistaminer skyddar vävnaderna genom att blockera histaminets verkan – det ämne som utlöser den allergiska reaktionen. De stoppar dock inte reaktionen i sig. Oral antihistamin finns som tabletter eller vätska, exempelvis loratadin (Claritin), cetirizin (Zyrtec) och klemastin (Tavist). Vanliga biverkningar är torr mun och dåsighet.
Antihistamindroppar behöver ofta appliceras flera gånger per dag och verkar bara några timmar åt gången. De minskar symtom som rodnad, klåda och svullnad, men kan öka risken för ögoninflammation hos kontaktlinsanvändare. Långvarig användning kan i värsta fall leda till ökad svullnad och rodnad.
Orala kortikosteroider, i tablett- eller vätskeform, kan behandla kraftiga symtom men botar inte allergin. Exempel på preparat är prednison (Prednisone Intesol) och prednisolon (Prelone m.fl.). Både kortsiktiga och långsiktiga biverkningar kan förekomma, så behandlingen bör alltid ske i samråd med läkare.
Kortikosteroiddroppar kan lindra uttalade allergisymtom som röda, vattniga och kliande ögon. Vid längre tids användning ökar dock risken för ögoninfektioner, glaukom och grå starr.
Konstgjorda tårar ger en lugnande effekt genom att tillfälligt spola bort allergener från ögat samtidigt som de fuktar torra och irriterade ögon.
Mastcellsstabiliserande droppar minskar allergisymtom och lindrar kliande ögon. Appliceras de innan exponering för allergenet hindrar de frisättningen av histamin som annars utlöser besvären. Kombinationspreparat med både antihistamin och mastcellsstabilisator ger dubbelt skydd – applicera två gånger dagligen för bästa resultat.
NSAID-droppar (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) kan lindra klåda, men vissa patienter upplever biverkningar i form av stickningar eller brännande känsla i ögonen.
Immunoterapi, så kallade allergivaccinationer, innebär en serie injektioner med successivt ökande doser av små mängder allergenextrakt under lång tid. Målet är att desensibilisera patienten mot allergenet. Om behandlingen lyckas kan behovet av dagliga läkemedel minska betydligt eller helt försvinna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online