Allergianfall kan uppstå både på huden och inuti kroppen som en följd av kemisk frisättning av histamin. Exponering för miljöämnen, material, livsmedelsallergener och insektsbett kan utlösa lindriga till svåra allergianfall hos känsliga individer, vilket leder till en rad olika symtom.
Allergianfall kan visa sig på huden när den kommer i kontakt med allergener som ull, loppbett, metaller och gummi. Detta kan orsaka reaktioner i form av nässelutslag, hudutslag, finnarliknande knölar, eksem, vätskefyllda blåsor och intensiv klåda.
Lindriga till måttliga anfall av allergisk rinit och säsongsbetonat höfeber kan ge nästäppa, nysningar, hosta, väsande andning och ögonkatarr vid kontakt med pollen, mögel, kvalster, djurallergener och livsmedelsallergener.
Allergiska astmaanfall uppstår vanligtvis genom inandade allergener som tränger in i kroppen via ögonen, näsan och munnen. Detta orsakar inflammation och överdriven slembildning i lungorna, vilket leder till sammandragna luftvägar och andningssvårigheter.
Anafylaktiska reaktioner är allvarliga allergianfall som ger akuta symtom som svullnad i mun och ansikte, nässelutslag, sammandragning av luftvägarna och kvävning – ofta inom fem minuter efter kontakt med ett livshotande allergen. Detta är ett medicinskt nödläge som kräver omedelbar vård.
Allergianfall lindras med receptfria eller receptbelagda antihistaminer i tablettform, inhalatorer samt salvor och krämer för utvärtes bruk. Anafylaktiska reaktioner kräver en akut injektion med adrenalin för att snabbt minska svullnaden och öppna luftvägarna. Allergiimmunisering, så kallad hyposensibilisering, kan dessutom hjälpa till att minska frekvensen av kroniska anfall över tid. Vid återkommande eller svåra besvär bör du alltid kontakta läkare för individuell rådgivning och behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online