
En allergisk reaktion uppstår när ditt immunförsvar överreagerar på ett främmande ämne – ett så kallat allergen. Kroppen misstar då allergenet för ett hot och aktiverar sitt försvar för att skydda sig själv. Här följer en förenklad förklaring av vad som faktiskt händer i kroppen under en allergisk reaktion.
Du kommer i kontakt med allergenet genom inandning, förtäring, hudkontakt eller injektion.
Immunförsvaret identifierar allergenet som främmande och aktiverar vissa immunceller, bland annat mastceller och basofila granulocyter. Dessa celler innehåller histamin och andra inflammationsdrivande ämnen.
När cellerna aktiveras degranulerar de, vilket innebär att histamin och andra signalämnen frisätts till den omgivande vävnaden.
Histamin gör att blodkärlen vidgas, vilket ökar blodflödet till det drabbade området och leder till rodnad och värme. Blodkärlens väggar blir samtidigt mer genomsläppliga, så att vätska läcker ut och orsakar svullnad i vävnaden.
Histamin stimulerar slemhinnorna i luftvägarna att producera mer slem, vilket ger rinnande näsa, nysningar och nästäppa.
I vissa fall kan histamin få glatt muskulatur att dra ihop sig, vilket kan ge symtom som pipande andning, hosta eller buksmärtor.
Vid svåra allergiska reaktioner (anafylaxi) får histaminet och andra ämnen effekter i hela kroppen. Det kan leda till ett plötsligt blodtrycksfall, snabb puls, andningssvårigheter, illamående och yrsel. Anafylaxi kan vara livshotande och kräver alltid omedelbar vård.
När allergenet har tagits bort eller neutraliserats, till exempel med hjälp av läkemedel, avtar symtomen vanligtvis allt eftersom histaminet och andra ämnen bryts ner och elimineras ur kroppen.
Med tiden kan vissa personer utveckla tolerans eller minskad känslighet för ett allergen genom en process som kallas desensibilisering. Den innebär att kroppen successivt utsätts för små mängder av allergenet, vilket gör att immunförsvaret anpassar sig och reagerar svagare. Principen ligger till grund för allergivaccination, som ofta ges som injektioner eller tabletter under längre tid.
Å andra sidan kan upprepad exponering för ett allergen också leda till ökad känslighet över tid, vilket i sin tur kan ge allt svårare allergiska reaktioner.
Behandlingen av allergiska reaktioner anpassas efter svårighetsgrad. Vanliga alternativ inkluderar:
Att kontakta en allergolog eller annan vårdgivare hjälper dig att ta reda på vilken behandling och vilka strategier som passar bäst för just din allergi.
Allergiska reaktioners intensitet och symtom varierar från person till person och kan sträcka sig från milda till mycket allvarliga. Upplever du kraftiga symtom eller misstänker anafylaxi – sök omedelbar vård. Ring 112 vid akuta, livshotande besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online