
Nickelallergi är en överkänslighet mot metallföremål och ämnen som innehåller nickel, exempelvis smycken, dragkedjor, mynt, bestick, nycklar och gem. Allergien är en av de vanligaste formerna av kontaktallergi och drabbar både kvinnor och män. Det mest effektiva sättet att minska besvären är att begränsa kontakten med nickelinnehållande föremål.
En nickelallergi ger upphov till lokala symtom där huden kommer i direktkontakt med metallen. Typiska tecken är:
Symtomen beror på att kroppens immunförsvar reagerar på nickel genom att frisätta histamin, ett ämne som gör att huden svullnar och blir inflammerad. Besvären brukar uppträda inom 12–48 timmar efter exponering.
Nickelallergi diagnostiseras med ett så kallat lapptest (epikutantest). Vid testet placeras små mängder av allergenet under plåster på huden, oftast på ryggen, som sedan sitter kvar i cirka 48 timmar. Efter ytterligare några dagar bedömer läkaren om huden reagerat och i vilken grad.
Lindriga besvär kan ofta behandlas hemma med receptfria antihistaminer i tablettform, exempelvis Benadryl (difenhydramin) eller cetirizin. Dessa läkemedel motverkar den inflammation som histaminet orsakar och lindrar klåda och rodnad effektivt.
För att lindra besvären direkt på huden kan följande användas:
Kyl kompresserna gärna i kylskåpet innan användning för extra svalkande effekt.
Vid måttliga till svåra besvär, eller när utslagen återkommer ofta, kan läkare förskriva starkare behandling, exempelvis kortisonsalvor, prednisolon i tablettform eller receptbelagda antihistaminer såsom Allegra (fexofenadin). Dessa behandlingar hjälper till att dämpa kronisk hudirritation och förebygga nya utbrott.
Eftersom det inte finns någon botande behandling för nickelallergi är förebyggande åtgärds viktigast:
Kontakta alltid vården om besvären inte lindras med egenvård, om huden spricker eller om tecken på infektion uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online