Bihåleinflammation drabbar enligt www.ent-consult.com över 35 miljoner människor varje år i USA. Det finns tre huvudtyper av bihåleinflammation: akut, kronisk och återkommande. En akut infektion varar i ungefär en vecka, medan den kroniska formen kan pågå i sex till åtta veckor. Återkommande bihåleinflammation kommer och går under längre tidsperioder.
Det finns flera sätt att behandla en bihåleinflammation, men den vanligaste metoden är medicinsk behandling. Nedan går vi igenom hur läkemedlen fungerar, vilka typer som används samt deras fördelar och biverkningar.
Läkemedel mot bihåleinflammation har två eller ibland tre olika funktioner. Om infektionen är ett isolerat tillfälle behandlas den vanligtvis med ett receptbelagt oralt antibiotikum i kombination med ett avsvällande medel. Antibiotikan används för att döda infektionen, medan det avsvällande medlet minskar överbelastning och irritation i bihålorna.
Om infektionen orsakas av allergi används istället antihistaminer för att dämpa den allergiska reaktionen och förebygga nya besvär.
Det vanligaste antibiotikumet vid bihåleinflammation är amoxicillin-klavulansyra. Detta antibiotikum ges vanligtvis i 14 till 21 dagar för att helt utrota infektionen ur kroppen.
Det mest rekommenderade avsvällande medlet är pseudoefedrin, som på grund av risk för missbruk tagits bort från apotekens hyllor och nu endast finns bakom disken. Vissa läkare kan också rekommendera guaifenesin, ett slemlösande preparat som hjälper till att transportera bort överskottsslem från bihålorna och bröstet så att avrinningen blir mer effektiv.
Medicinsk behandling är det rekommenderade sättet att bekämpa en bihåleinflammation. Läkemedel kan angripa infektionen med full kraft och lindra symtomen redan inom tre till fyra dagar.
Utan behandling kan en bihåleinflammation sprida sig till ögonen, öronen och i värsta fall hjärnan, vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Läkemedel är därför det snabbaste och mest effektiva sättet att avvärja infektionen.
De flesta receptfria avsvällande medel, antihistaminer och slemlösande preparat har få biverkningar. Vissa kan orsaka dåsighet och yrsel, medan andra kan ge nervositet eller rastlöshet.
Avsvällande medel och slemlösande preparat kan dessutom ge torr mun, vilket gör att du kan behöva dricka mer vatten för att hålla kroppen ordentligt hydrerad under behandlingstiden.
Om symtomen inte lindras inom 14 dagar trots behandling med receptbelagda eller receptfria läkemedel bör du kontakta en läkare. Det kan bero på att din kropp har utvecklat resistens mot vissa typer av antibiotika, vilket kräver en annan behandlingsform.
De flesta antibiotika bör ha full effekt inom de första tre dagarna, men det är viktigt att alltid genomföra hela kuren enligt läkarens anvisningar – även om du börjar må bättre. Receptfria läkemedel börjar oftast verka inom en timme efter intag.
Kom ihåg att alltid rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du påbörjar ny behandling, särskilt om du tar andra läkemedel eller har underliggande sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online