Medan vuxna oftast vet ganska väl vad de är allergiska mot kan det vara mycket svårare att avgöra vad ett småbarn reagerar på. Det beror på att småbarn ständigt utforskar världen på sätt som gör dem benägna att stoppa ovanliga saker i munnen, gnida föremål mot kroppen och fiska med konstiga kombinationer i ögonen. Samtidigt kan de inte uttrycka sig lika tydligt som en vuxen. Misstänker du att ditt småbarn har kattallergi behöver du därför noggrant följa barnets beteende. Dessutom finns det vissa typiska varningstecken som kännetecknar kattallergi och som kan hjälpa dig avgöra om ditt barn reagerar på familjens husdjur.
Kattallergi beror oftast på att kroppen reagerar på kattsaliv eller kattdander (döda hudceller). Dessa ämnen kan utlösa en rad olika symtom, men de brukar bara påverka människor vid direkt kontakt med allergenet. Om din katt rör sig fritt i hemmet och ditt barn visar allergisymtom – som röda, kliande ögon, snuva eller andningsbesvär – är det troligt att kattrelaterade allergener ligger bakom. Är katten däremot en utekatt som sällan eller aldrig kommer inomhus är risken betydligt mindre att den är orsaken.
Allergiska reaktioner kan bli allvarligare hos småbarn, eftersom de är små och mer känsliga för hälsoproblem än äldre barn och vuxna. En kattallergi utlöses ofta redan när djuret finns i närheten. Om du märker att ditt barn får svårt att andas, nyser eller hostar kraftigt, eller blir röd i ansiktet och börjar gråta när katten är i rummet, tyder det på en allergisk reaktion. Vid mycket kraftig allergi kan barnet tvärtom bli onormalt tyst, men ändå gnälligt, eftersom det har svårt att andas.
Det säkraste sättet att fastställa kattallergi hos ett småbarn är ett allergitest, som endast ska utföras av legitimerad läkare. Misstänker du allergi ska du kontakta din barnläkare för att få rätt diagnos och behandling så snart som möjligt. Utöver de klassiska allergisymtomen kan småbarn också få röda utslag på händer, armar, ben och fötter, beroende på att de gnider dessa kroppsdelar mot ytor som varit i nära kontakt med katten.
Det är vanligt att människor i alla åldrar reagerar på katter i sin omedelbara närhet, men småbarn kan faktiskt få symtom även när katten befinner sig längre bort än vad som skulle besvära ett äldre barn eller en vuxen. Du kan alltså inte anta att katten är oskyldig bara för att ditt barn får symtom när katten inte är i rummet. Småbarn är betydligt känsligare för kattallergener än äldre. Dessutom fastnar allergenerna lättare i deras kläder, eftersom de tillbringar så mycket tid nära golvet och på golvet.
Det är nästan omöjligt att hindra ett småbarn från att utveckla kattallergi, eftersom reaktionerna till stor del är genetiskt betingade. Däremot kan du lindra symtomen genom att hålla barnet borta från djuret och använda HEPA-luftrenare i alla rum. Håll också katten borta från möbler och saker som barnet ofta kommer i kontakt med, exempelvis soffan och sängen. Är allergin inte särskilt kraftig kan läkaren rekommendera nässköljning och lite tålamod – många barn växer ifrån sina allergier, eller så minskar besvären betydligt med tiden. Under tiden kan dock ditt barn drabbas av andningsproblem om du väljer att behålla katten i hemmet.
Misstänker du att ditt barn har kattallergi ska du se till att barnet testas omgående. Att fortsätta utsätta barnet för allergenet utan förebyggande åtgärder belastar immunförsvaret och gör barnet mer mottagligt för förkylningar och andra sjukdomar. Först när du vet säkert vad som orsakar reaktionen kan du börja hitta sätt att lindra problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online