Kattallergi – liksom allergier mot andra djur – uppstår när kroppens immunförsvar felaktigt identifierar proteiner i djurets hudflaggor, saliv och urin som skadliga inkräktare. Symtomen kan variera från nysningar, kliande ögon och rinnande näsa till mer besvärande problem som väsande andning och andnöd. Eftersom de mikroskopiska kattallergenen är lätta och luftburna kan de fastna på i princip alla ytor i hemmet, vilket gör miljökontrollen oerhört viktig.
Se till att dina allergisymtom verkligen orsakas av katter. Många personer med djurallergi är allergiska mot mer än en typ av allergen. Innan du skyller dina besvär på familjens katt bör du därför genomgå en specifik test för kattallergi. Detta kan göras via blodprov eller, snabbare, genom ett pricktest i huden.
Undvik katter så mycket som möjligt. Enligt Mayo Clinic är detta första linjens behandling för dem som reagerar allergiskt på sällskapsdjur. Har du redan en katt, eller funderar på att skaffa en, kan dock fördelarna med att dela livet med en kattväg tyngre än nackdelarna med allergi. Tänk då noggrant igenom om du klarar av att både leva med och kontrollera dina besvär.
Ta mediciner som din läkare rekommenderar för att kontrollera kattallergin. Det kan handla om antihistaminer, avsvällande preparat, kortikosteroider i nässpray samt astmamediciner – antingen för långtidskontroll av allergin eller för snabb lindring vid akuta besvär.
Överväg immunterapi (allergivaccination) som alternativ till mediciner. Injektionerna ges vanligen en till två gånger per vecka, där patienten exponeras för små mängder allergen som gradvis ökar under tre till sex månader. Därefter krävs ofta underhållsdoser en till två gånger i månaden i tre till fem år, enligt Mayo Clinic.
Byt ut och/eller ta bort heltäckningsmattor och stoppade möbler. Djurhudflagor är mycket svåra att få bort från dessa mjuka ytor. Bor inte katten längre i hemmet bör du överväga att byta ut mattorna, klä om möblerna och investera i nya gardiner. Planerar du att behålla ditt husdjur är blotta golv och väggar bäst: ersätt mattor med kakel eller plastmatta, byt tyggardiner mot horisontella persienner och välj möbler utan stoppning framför tygbeklädda alternativ.
Investera i en dammsugare med HEPA-filter om du väljer att behålla mattor och stoppad möblering. Kom ihåg att bära dammmask när du dammsuger, eftersom dammsugningen virvlar upp hudflagor och andra allergener i luften.
Kontrollera kattallergenerna i sovrummet. Bor inte katten kvar i hemmet rekommenderas nya sängkläder, kuddar och madrasser. Behåller du ditt husdjur bör du istället använda ogenomträngliga barriärer, som madrasskydd och kuddöverdrag, för att skydda dig mot allergenet.
Minska kattallergenerna i luften. HEPA-luftfilter kan fånga små luftburna partiklar, och även HEPA- eller elektrostatiska luftrenare kan effektivt avlägsna kattens hudflagor från inomhusluften.
Skapa zoner i hemmet där katten inte får vistas. Särskilt viktigt är det att hålla katten borta från sovrummet, där du tillbringar många timmar varje dygn.
Bada katten regelbundet, gärna en gång i veckan. Detta kan minska förekomsten av allergiframkallande hudflagor med upp till 84 procent. Använd schampo som är framtaget speciellt för katter – helst ett som rekommenderas av din veterinär eller annan djurvårdspersonal. De flesta katter kan vänja sig vid regelbundna bad, men du kan även anlita en professionell trimmare.
Borsta katten ofta för att avlägsna lösa hudflagor. Denna syssla, liksom badning och annat rutinarbete som att tömma kattlådan, bör helst utföras av någon i hushållet som inte lider av kattallergi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online