Män, kvinnor och barn av alla etniska bakgrunder och i alla åldrar kan drabbas av allergiska reaktioner mot solen. Den vanligaste formen av solallergi, kallad polymorft ljusutslag, visar sig som ett kliande och smärtsamt utslag och är det näst vanligaste solrelaterade hudproblemet efter solbränna.
Överkänslighet mot solljus kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat solexponering eller kemikalier som antingen intagits eller applicerats på huden. Vid solexponering kan solljuset aktivera immunförsvaret, vilket inflammerar hudceller eller hudproteiner och skapar ett kliande utslag. När det gäller kemikalier, både sådana som appliceras på huden och sådana som intas, kan solljusets reaktion med en viss ingrediens irritera huden och dessutom få personen att känna sig allmänt sjuk.
Polymorft ljusutslag (PLE, även kallat PMLE) beskriver en överkänslighet mot solens ultravioletta strålar. Allergiska reaktioner uppstår oftast vid den första exponeringen för solljus efter en längre tid utan sol, till exempel på våren efter en lång vinter. Med upprepad och gradvis ökad exponering minskar hudens känslighet, och utslagen blir då mindre besvärande.
Det finns även belägg för en ärftlig form av PLE, vars symtom är kraftigare än vid den vanliga varianten och som framför allt förekommer hos personer med amerikansk-indianskt ursprung. En allergisk reaktion mot en kemikalie – oavsett om den appliceras på huden eller intas – som har exponerats för solljus kallas fotoallergiskt utslag.
De vanligaste symtomen på solallergi är röda och kliande utslag eller nässelutslag som uppträder på hudområden som exponerats för solljus, ungefär en till fyra dagar efter exponeringen. De kliande områdena kan se ut som knölar, blåsor, blödningar under huden eller platta respektive upphöjda plack. Om utslaget inte behandlas finns risk att det sprider sig till även klädda kroppsdelar.
Vanliga områden där symtomen uppträder är överbröstet, lårens insida, bålen och andra kroppsdelar som normalt är skyddade från solen. Utöver nässelutslag och utslag kan drabbade personer även uppleva frossa, illamående och huvudvärk.
I de flesta fall lindrar ett antihistaminpreparat i tablettform symtomen på solallergi betydligt. Även aktuella behandlingar ger lindring av klådan, exempelvis kylande geler, hydrokortisonkrämer, kortisonkrämer och klådstillande lotioner. Receptbelagda produkter är oftast mest effektiva.
Den som drabbas av en allergisk reaktion bör undvika ytterligare solexponering, och utslaget brukar sedan försvinna inom några dagar. Med tiden, om solperioderna förlängs gradvis, vänjer huden sig så småningom vid de ultravioletta strålarna och känsligheten för solljus minskar. Om utslaget inte förbättras trots receptfria behandlingar bör du kontakta läkare omgående.
Ett bra sätt att förebygga allergiska reaktioner mot solen är att använda solskydd med hög skyddsfaktor (SPF) som blockerar både UVA- och UVB-strålar. Använd även kläder som täcker stora delar av kroppen, exempelvis långärmade tröjor, långa byxor, solglasögon och en bredbrättad hatt. Ju mörkare kläderna är, desto bättre skyddar de mot solens strålar.
Ett annat bra tips är att tillsätta UV-skydd i tvätten när du tvättar dina kläder. En sådan behandling hjälper tyget att absorbera mer av solljuset, vilket skyddar huden under kläderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online