Vasomotorisk rinit kan vara en utmaning att behandla. Kanske har din läkare testat dig för allergier utan att hitta något, eller så undrar du varför du alltid verkar gå runt med en förkylning. Orsaken kan vara vasomotorisk rinit, även kallad icke-allergisk rinit. Det vanligaste symtomet är en kroniskt rinnande och täppt näsa. Enligt uppskattningar drabbas mer än 17 miljoner barn och vuxna av tillståndet enbart i USA. Här får du veta vad som utlöser vasomotorisk rinit, vad du bör undvika och vilka behandlingar som faktiskt fungerar.
Vasomotorisk rinit uppstår när blodkärlen inuti näsan vidgas och näsans slemhinna svullnar. Det kan bli svårt att andas, och den konstant rinnande näsan kan störa vardagen. Symtomen är irriterande och påverkar ofta livskvaliteten: nysningar, rinnande näsa, postnasalt dropp (slem som rinner ned i halsen) och ibland till och med onormal torrhet i näsan – samma symtom som vid höfeber och förkylning.
Allergitestning är därför ett viktigt första steg, eftersom den utesluter miljöallergier som går att behandla framgångsrikt. När orsaken inte är pollen, pälsdjur, kvalster eller andra vanliga allergener gäller det att identifiera just dina triggers och aktivt arbeta för att hålla symtomen under kontroll.
Icke-allergisk rinit tros bero på överkänsliga blodkärl i näsan. Känsliga personer reagerar snabbt på:
Det autonoma nervsystemet styr blodkärlens sammandragning och utvidgning, vilket gör en dysfunktion i nervsystemet till en möjlig bakomliggande orsak. Vår och höst är ofta de värsta årstiderna på grund av de stora temperaturskillnaderna. Även viss mat kan utlösa en kraftigt rinnande näsa – särskilt mycket varma eller mycket kalla rätter. Vissa drabbade upplever dessutom huvudvärk, yrsel, halsont och trötthet.
Att fastställa den exakta orsaken har visat sig svårt. Forskarna är inte helt säkra på varför vasomotorisk rinit uppstår. Kvinnor drabbas oftare än män, vilket gett upphov till teorier om att hormoner spelar en roll. Det är också möjligt att ha en blandform där allergisk rinit varvas med icke-allergisk rinit, vilket gör behandlingen ännu mer komplicerad.
Att få bukt med vasomotorisk rinit kräver lite egen detektivitet. I första hand handlar det om att undvika de triggers du kan identifiera. När det inte går – till exempel vid väderomslag – kan läkemedel användas förebyggande.
Ipratropiumbromid (Atrovent) är en receptbelagd nässpray som kan användas kortvarigt mot en alltför rinnande näsa tack vare sin antikolinerga, ”torkande”, verkan. Din läkare kan även förskriva kortikosteroidnässpray för att dämpa inflammation.
En netipotta är mycket effektiv för att skölja näsan och tvätta bort irritanter. Salinnässprayer fungerar på liknande sätt och är ett skonsamt alternativ för dagligt bruk.
Pseudoefedrin (Sudafed) finns receptfritt men kan ge obehagliga biverkningar och bör undvikas om du har högt blodtryck eller hjärtsjukdom – fråga alltid din läkare först. Nasala avsvällningsmedel gör ofta mer skada än nytta vid långvarig användning och bör i princip undvikas. Orala antihistaminer kan ge viss lindring men orsakar ibland dåsighet. Azelastin är en antihistamin-nässpray som kräver recept men som visat sig hjälpa många drabbade.
Det kan vara klokt att konsultera en öron-, näs- och halsspecialist (ÖNH). Ett avvikande näs septum eller nasalpolyper är kända bidragande orsaker till vasomotorisk rinit, och i vissa fall kan en operation hjälpa.
Drick rikligt med vätska och använd gärna en luftfuktare hemma. Ånga från en förångare eller en varm dusch kan lindra nästäppan. Låt dig inte modfälldas av besvären – när du väl hittat vad som fungerar för dig, fortsätt med din rutin konsekvent. Ju mer du vet om vad som utlöser just dina symtom, desto effektivare kan du hantera ditt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online