1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Biverkningar av nysningar – vad händer egentligen i kroppen?

Nysning är kroppens naturliga sätt att bli av med oönskade partiklar, som smuts, damm eller andra irriterande ämnen från omgivningen. En vanlig utlösare är när något i näsan kittlar eller retar slemhinnan. Nysningar är dessutom ett vanligt symtom vid allergi, förkylning, influensa och flera andra sjukdomar. Vissa personer nyser till och med när de utsätts för starkt ljus – ett möjligt ärftligt drag som kallas fotisk nysningsreflex, eller att vara "ljusnysare".

Vad orsakar en nysning?

Nysning är en komplex fysiologisk process som inleds när näsan utsätts för retande ämnen som damm eller rök. Signalen når den del av hjärnan som styr nysningen, vilket gör att hjärnan beslutar att något måste stötas ut ur näsan. Hjärnan skickar sedan impulser till olika muskelgrupper, vilket aktiverar ett stort antal muskler i kroppen under själva nysningen. Eftersom så många kroppsdelar är involverade kan en nysning ge olika biverkningar.

Muskler som arbetar vid en nysning

Professor och allergolog Dr. Norman Klein förklarar att musklerna måste dras samman i en viss ordning för att en nysning ska uppstå:

  1. Bukmuskler
  2. Bröstmuskler
  3. Mellangärdet (den stora muskeln under lungorna)
  4. Stämbandsmuskler
  5. Muskler i svalgets bakre del
  6. Muskler i ögonlocken (ögonen sluts ofrivilligt under nysningen)

Ryggrelaterade skador

Ett kraftigt host- eller nysanfall kan leda till ryggkramp samt värk i övre eller nedre delen av ryggen, och i värsta fall orsaka skada. Kraftfulla nysningar belastar inte bara hela kroppen – trycket kan bli så intensivt att det faktiskt kan orsaka diskbråck i en försvagad mellankotskiva. Nysning förvärrar dessutom befintliga muskulära och skelettrelaterade spänningar och kan öka ryggsmärta som beror på en tidigare skada.

Nysning kan också leda till att man vrider ur sig ett ligament i ländryggen. Ischias kan förvärras av nysning, och även om detta är ovanligt kan en mycket kraftig nysning resultera i en muskelbristning eller till och med en fraktur på ett av de flytande revbenen.

Revben, nerver och muskelbristningar

En nysning kan sträcka interkostalmuskeln – den lilla muskeln mellan revbenen – vilket kan vara extremt smärtsamt. Mycket smärtsamt är det också när nysningens kraft gör att ledens position där revbenet möter ryggraden hamnar snett. Nysning kan dessutom utlösa muskelkramp och förvärra klämda nerver, vilket båda kan ge smärta och obehag.

Ben och skelett

Personer som lider av benskörhet (osteoporos) – en sjukdom som minskar bentätheten, vilket ger tunnare benvävnad och större risk för frakturer – kan skada sig vid fall, vid lyft av tunga föremål och av kraften i en nysning. Kraftfulla nysningar är särskilt farliga för äldre och har visat sig kunna orsaka smärtsamma kompressionsfrakturer i kotorna, det vill säga när ryggkotorna bryts till följd av trauma.

Aortadissektion

Det är möjligt att en nysning kan bidra till att aorta, stora kroppspulsådern, spricker. Detta tillstånd kallas "aortadissektion". I en fallrapport med titeln "Akut aortadissektion utlöst av nysning" diskuterar forskarna sambandet mellan nysning och aortadissektion, med fokus på "en patient hos vilken utvecklingen av aortadissektion var sekundär till nysning, trots att högt blodtryck fanns som riskfaktor". Resultaten av studien var dock inte entydiga, och forskarna kunde inte fastställa om nysningen ensam orsakade bristningen i aorta.

Myten om hjärtinfarkt

Det är inte möjligt att en våldsam nysning orsakar en hjärtinfarkt. En nysning kan däremot ge symtom som liknar dem du kan uppleva vid en hjärtinfarkt, exempelvis yrsel, svimningskänsla eller en känsla av tryck över bröstet. Sammandragningen i mellangärdet kan orsaka denna känsla av tryck genom att pressa mot övre bröstpartiet, men det handlar alltså inte om en hjärtinfarkt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online