Icke-allergisk rinit är en näsbesvär som liknar höfeber (allergisk rinit) – men utan de kliande ögonen, den kliande näsan och halsen. Till skillnad från allergisk rinit förvärras inte besvären av luftburna allergener som pollen och mögel. Orsakerna är i stället faktorer som miljöångor, läkemedel och till och med överanvändning av nässprayer. Icke-allergisk rinit är oftast mer besvärlig än farlig och kan hanteras med olika orala och nasala behandlingar samt genom att undvika de utlösande faktorer som gör symtomen värre.
Icke-allergisk rinit uppvisar samma kännetecken som allergisk rinit – en rinnig och täppt näsa som aldrig verkar bli bättre. Tillståndet uppstår när blodkärlen i nässlemhinnan vidgas och svullnar, vilket leder till en överdriven slembildning. Det finns många möjliga utlösare, men de vanligaste är ångor, starka dofter och luftföroreningar. Andra vanliga triggers är förändringar i lufttryck, användning av vissa läkemedel, intag av viss typ av mat samt underliggande hälsotillstånd.
Läkare diagnostiserar vanligtvis icke-allergisk rinit genom uteslutningsmetoden. Utöver en fysisk undersökning kan hudtester och blodprover utföras för att utesluta förekomsten av allergier. Andra underliggande orsaker till rinitbesvär kan vara en avvikande nässkiljevägg eller näspolyper. Läkaren kan därför rekommendera olika typer av bilddiagnostik, exempelvis nasal endoskopi eller datortomografi (CT) av bihålorna, för att säkerställa att dessa tillstånd inte föreligger.
Icke-allergisk rinit kan utvecklas när en person utsätts för kraftig smog, avgaser, tobaksrök eller ångor på arbetsplatsen – bland annat jetbränsle, lösningsmedel eller kemikalier. Långvarig användning av näsdroppar eller nässprayer, även de som säljs receptfritt, kan utlösa tillståndet. Hälsotillstånd som astma, lupus eller cystisk fibros kan också ligga bakom besvären. Kvinnor är dessutom mer benägna att drabbas av icke-allergisk rinit än män.
Lindriga fall av icke-allergisk rinit kan ofta hanteras genom att undvika de situationer och miljöer som utlöser besvären, medan mer besvärliga fall kan kräva medicinsk behandling. Behandlingen kan omfatta receptfria eller receptbelagda avsvällande läkemedel i tablettform, alternativt nässprayer med koksaltlösning, antihistamin, avsvällande medel, kortikosteroider eller antikolinergika mot rinnsot. Mayo Clinic varnar dock för att receptfria antihistaminer i tablettform – såsom Benadryl, Tavist och Claritin – vanligtvis inte har god effekt vid behandling av icke-allergisk rinit.
Icke-allergisk rinit kan vara ett långvarigt tillstånd, men symtomen går att lindra genom att undvika de triggers som förvärrar besvären, som tobaksrök och avgaser. Det är också viktigt att inte överanvända näsavsvällande preparat, eftersom alltför frekvent bruk ofta förvärrar symtomen. Nyckeln till en lyckad hantering av näsrinit ligger i att tillsammans med sin läkare ta fram en behandlingsplan som fungerar för just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online