Vad kännetecknar det sista stadiet av Alzheimers sjukdom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv, degenerativ hjärnsjukdom som gradvis försämrar minne, tankeförmåga och kroppsliga funktioner. I sjukdomens tidiga skede kan symtomen vara svåra att skilja från normala åldersförändringar, men ju längre sjukdomen fortgår, desto tydligare blir tecknen – särskilt i det sista stadiet.

Kännetecken för slutstadiet

Det sista stadiet av Alzheimers kännetecknas framför allt av svårigheter med rörelse, koordination samt blås- och tarmkontroll. Personen blir i praktiken helt beroende av omvårdnad. Den del av hjärnan som styr grundläggande kroppsfunktioner, såsom andning och sväljförmåga, skadas så allvarligt att det i slutändan leder till döden. Vanliga tecken i detta skede är också att personen tappar förmågan att kommunicera verbalt, ofta inte längre känner igen nära anhöriga och behöver hjälp med allt från ätande till personlig hygien.

Behandling

Tidig diagnos och läkemedelsbehandling är avgörande för att kunna förlänga patientens liv och bevara funktioner så länge som möjligt. De två mest använda läkemedlen är memantin (Namenda) och donepezil (Aricept), vilka kan lindra symtomen och i viss mån bromsa sjukdomsförloppet, även om de inte botar sjukdomen.

Sjukdomens omfattning

Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Enligt World Alzheimer Report från 2009 drabbades cirka 35 miljoner människor världen över, och antalet beräknas fortsätta öka i takt med att befolkningen åldras.

Viktigt för anhöriga

När en person når de sista stadierna av Alzheimers krävs oftast vård och omsorg dygnet runt. Det är därför mycket viktigt att familjemedlemmar som fungerar som närstående vårdare har ett starkt stödnätverk – både praktiskt och emotionellt. Att söka hjälp via kommunens demensvård, anhörigstöd och patientföreningar kan göra stor skillnad för både den sjuke och de anhöriga.

Förebyggande faktorer

Enligt Alzheimer's Disease Education & Referral Center (ADEAR) har forskare identifierat minst två gener som verkar kopplade till en ökad risk att utveckla Alzheimers. Samtidigt pekar forskningen på att en hälsosam livsstil – med regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost och ett aktivt socialt liv – kan bidra till att förebygga eller fördröja sjukdomens debut.