Ungefär fem miljoner amerikaner, främst äldre, och 18 miljoner människor världen över lever idag med Alzheimers sjukdom. Sjukdomen är mest känd för det minnesbortfall som drabbade upplever, men den är i själva verket en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar långt mer än bara minnet. Medicinsk forskning är fortfarande osäker på vad som orsakar sjukdomen, och trots ett flertal experimentella behandlingar finns det ingen känd bot. Forskare undersöker riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdom, stroke, högt blodtryck, högt kolesterol, kost och vitaminhalter – ja, till och med brist på socialt stöd. En särskild forskningsgren utforskar hur kalcium kan spela en roll i utvecklingen av Alzheimers.
Det klassiska kännetecknet för Alzheimers är förekomsten av amyloida plack och neurofibrillära trassel. Placken består i grunden av normala proteiner som växer på onormala sätt i hjärnan och börjar bilda klibbiga klumpar. Trasslen syftar på hjärnans "ställningssystem", som hjälper till att transportera näringsämnen genom kroppen. Dessa fibriller vrids och vränger sig och slutar fungera, vilket gör att de inte längre kan stötta denna viktiga process.
Kalciumhypotesen menar att kontroll av kalciumnivåerna kan vara fördelaktigt för att fördröja eller förebygga Alzheimers hos personer med andra riskfaktorer. Detta beror på att ny forskning om familjer med många släktingar som drabbats av sjukdomen tyder på att sättet hjärnan hanterar kalcium också kan spela en roll vid sjukdomens debut.
I grunden upptäckte forskarna att två proteiner samspelar med hur hjärnan reglerar frisättningen av kalcium till kroppens celler. En frisk hjärna har ett system som hela tiden håller precis rätt balans av kalciumfrisättning, men dessa proteiner stör systemet och orsakar en onormal nivå av kalcium. Med tiden kan detta leda till den progressiva neurologiska degeneration, minnesförlust, inflammation, nervcellsdöd och kognitiv dysfunktion som Alzheimerspatienter upplever.
Dessa fynd är betydelsefulla eftersom de öppnar upp många nya vägar att behandla och möjligen bota sjukdomen. De flesta läkemedel som idag används för Alzheimerspatienter fokuserar på de amyloida placken, i försök att förebygga eller eliminera dem. Kalciumhypotesen öppnar dörren för framtida läkemedel som i stället är utformade för att korrigera den onormala kalciumbalansen i hjärnan.
Annan forskning har dessutom funnit ett samband mellan kalciumreglering och bildandet av amyloida plack. Kopplingen mellan kalcium och Alzheimers har alltså flera lager, och ytterligare studier krävs för att helt kunna utreda sambandet.
Alzheimers sjukdom är en av de tio vanligaste dödsorsakerna i USA och har krävt fler liv än diabetes. Dessutom ökar antalet drabbade stadigt. CDC, den amerikanska smittskyddsmyndigheten, räknar med att fler än 13 miljoner amerikaner kommer att leva med Alzheimers år 2050. Medicare-utgifterna för sjukdomen ligger nära 100 miljarder dollar, motsvarande cirka 34 procent av alla Medicare-utgifter. Den överväldigande majoriteten av vårdkostnaderna bärs dock av patienternas familjer. Sjukdomen är uppenbart ett stort folkhälsoproblem, vilket gör forskningen kring effektiv behandling och ett botemedel kritiskt viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online