Har du någon gång upplevt att en närstående glömt ditt namn, känner du kanske till smärtan som demens kan medföra. Demens är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke själv, utan även familjen och vännerna runt omkring. Det finns många olika former av demens, och Alzheimers sjukdom är den absolut vanligaste. Med demens menas ett tillbakagående i mental och social förmåga som med tiden kan börja störa vardagslivet.
Demens kan vara en svår sjukdom att förstå. Att en person har vissa minnesproblem betyder dock inte automatiskt att hen har demens. För att få diagnosen demens krävs normalt sett att personen har två eller flera symtom som rör hjärnans funktion.
Eftersom demens är ett samlingsbegrepp för många olika sjukdomar är det svårt att peka ut en enda orsak. Orsakerna skiljer sig från person till person, och många gånger är de helt okända. Många former av demens försämras successivt, exempelvis Alzheimers sjukdom och Lewy body-demens.
Vissa typer orsakas av att hjärnceller förstörs, av ansamlingar av protein i hjärnan, av problem med hjärnets blodkärl eller av skador på nervceller. Demens kan också bero på en annan underliggande sjukdom, som hiv, Huntingtons sjukdom eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Vissa demenstyper orsakas av infektioner eller näringsbrist – dessa former kan ibland behandlas och bli reversibla.
Det finns flera faktorer som kan öka risken att insjukna i demens. Äldre personer löper generellt en betydligt högre risk att drabbas av sjukdomar som vaskulär demens och Alzheimers sjukdom. Ärvda anlag kan också spela en roll, och vissa specifika genetiska mutationer ökar risken ytterligare.
Även livsstilsfaktorer och andra hälsotillstånd bidrar till utvecklingen av demens, bland annat:
Spektrumet av demenssymtom är brett, eftersom sjukdomen omfattar många olika funktionsstörningar i hjärnan. Vanliga tecken är minnesproblem som att glömma en närståendes namn, upprepa samtal eller bli allt mer glömsk. Även fysiska symtom kan förekomma, exempelvis en allmän försämring av motorik och koordination.
Personlighetsförändringar är också vanliga, såsom paranoia, oro och agitation samt olämpligt beteende. Vid vissa sjukdomar, som Alzheimers, blir symtomen gradvärre och fortskrider över tid.
Det är en läkare som ställer diagnosen demens. Utredningen kräver oftast en grundlig genomgång av sjukdomshistorien samt en fysisk undersökning. Läkaren kan utföra minnes- och språktester samt andra bedömningar av de kognitiva förmågorna.
Olika typer av hjärnbildgivande undersökningar kan ge ledtrådar om vad som orsakar demensen. Laboratorietester, såsom blodprover och analys av ryggmärgsvätska, används för att utesluta andra sjukdomar.
Det finns ingen enskild behandlingsmetod mot demens som fungerar för alla. Eftersom sjukdomen har så många olika former och orsaker ser behandlingen olika ut från person till person. Vissa läkemedel, så kallade kolinesterashämmare, kan förbättra hjärnfunktionen hos patienter med Alzheimers sjukdom och flera andra demenstyper. Även andra mediciner kan komma till användning.
Vid vissa former av demens räcker det att behandla den bakomliggande orsaken. En person vars demens orsakas av högt blodtryck kan exempelvis må bättre av att få blodtryckssänkande medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online