Lunginflammation är en inflammation i lungorna som kan orsakas av virus, bakterier eller svampar. Mykoplasma är en bakterie som ligger bakom många fall av så kallad vandrande eller atypisk lunginflammation. Till skillnad från vanlig lunginflammation har mykoplasmainfektion en gradvis debut och ett ofta långdraget förlopp. Symtomen kan dessutom likna dem vid flera andra sjukdomar, vilket gör att en korrekt diagnos alltid bör ställas av en vårdgivare.
Kraftiga hostattacker som ger mycket lite slem kan vara ett tydligt tecken på mykoplasmapneumoni. Bakterierna irriterar och inflammerar lungorna, men till skillnad från vid andra luftvägsinfektioner bildas ingen var eller segt slem som svar. Även om luftvägarna alltså inte försöker stöta upp slem, räcker irritationen och inflammationen för att utlösa hostreflexen. Resultatet blir en ihållande, utmattande torrhosta som kan pågå i veckor.
Feber är kroppens naturliga försvarsmekanism mot patogener som virus och bakterier, och det är därför vanligt att du får feber vid en mykoplasmainfektion. Eftersom atypisk lunginflammation har både längre inkubationstid och längre sjukdomsförlopp kan febern pågå betydligt längre än vid en vanlig förkylning – ibland mer än en vecka. Ibland märker du knappt av febern; dess enda synliga tecken kan vara kraftig svettning, särskilt nattetid. Kombinationen av långvarig torrhosta och överdriven svettning är därför ett varningstecken som bör tas på allvar.
Kroppen behöver enormt mycket energi för att bekämpa en infektion, vilket ofta leder till djup trötthet och svaghetskänsla. Vid mykoplasma kan även musklerna kännas stela och svaga. Denna utmattning kan bestå länge efter att de övriga symtomen lagt sig. Vila och tillräcklig sömn är helt avgörande för återhämtningen om du drabbas av atypisk lunginflammation.
Mykoplasmapneumoni kan också ge upphov till bröstsmärtor. Orsaken kan vara både själva inflammationen i lungorna och den belastning som kraftig hostning medför på bröstkorgen. Bröstsmärta kan dock tyda på många olika tillstånd, varav vissa är allvarliga, till exempel hjärtproblem. Kontakta därför din vårdcentral eller akutmottagning snarast om du får bröstsmärta. Vid en okomplicerad mykoplasmainfektion brukar smärtan däremot minska successivt i takt med att du återhämtar dig.
Mykoplasma saknar cellvägg, vilket gör att vanlig penicillin inte har någon effekt. Behandlingen sker i stället med andra antibiotika, exempelvis makrolider, som läkare kan förskriva vid behov. Många lindriga fall går dock över av sig själva med vila, vätska och receptfri febersänkande medicin. Sök vård om du har hög feber i mer än några dagar, andningsbesvär, bröstsmärta eller om symtomen förvärras i stället för att bli bättre. Eftersom symtomen kan likna andra sjukdomar är det alltid klokt att få en professionell bedömning för rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online