En nebulisator är en apparat som omvandlar flytande medicin till en dimma som lätt kan andas in i lungorna. Nebulisatorer används ofta vid måttliga till svåra former av kroniska luftvägssjukdomar, som astma, emfysem och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Ibland används de också för att behandla allvarliga symtom vid bronkit och lunginflammation.
En nebulisator är ett effektivt sätt att administrera medicin hemma, men den kan vara otymplig att bära med sig, särskilt för personer med frekventa eller oförutsägbara symtom. Portabla enheter finns, men om de inte drivs av batteri måste de kopplas in i ett eluttag eller en cigarettändare i bilen för att fungera. I samråd med din läkare kan du utforska andra behandlingsvägar, arbeta med sjukdomshantering och undersöka alternativ till nebulisatorer.
Handhållna doseringsinhalatorer är ett vanligt alternativ till nebulisatorer. Dessa bärbara apparater levererar en exakt dos av aerosoliserad medicin direkt till lungorna. I de flesta fall innehåller doseringsinhalatorer en bronkodilaterare, en kortikosteroid eller en kombination av båda läkemedlen. Alla inhalatorer använder inte en kemisk drivgas för att pressa ut medicinen – torrpulverinhalatorer aktiveras istället när du tar ett djupt och snabbt andetag. Användningen varierar mellan daglig underhållsbehandling och akut lindring, beroende på sjukdomens svårighetsgrad.
Det finns flera läkemedel som kan hjälpa till att kontrollera symtom på astma och kroniska luftvägssjukdomar. De kraftfullaste av dessa är kortikosteroider – tillgängliga som piller, tabletter eller vätska – som minskar svullnaden i luftvägarna och används som korttidsbehandling. För långsiktig kontroll förhindrar leukotrienmodifierare inflammation i luftvägarna och minskar mängden slem i lungorna. För patienter med ihållande nattliga astmasymtom kan teofyllin lindra besvären när det kombineras med andra antiinflammatoriska läkemedel. Patienter med lindriga till måttliga andningssymtom kan möjligen klara sig utan nebulisator och istället dra nytta av en kombinerad behandlingsplan med inhalatorer och orala läkemedel.
Enligt Asthma and Allergy Foundation of America lider uppskattningsvis 20 miljoner amerikaner av astma, och hälften av dessa fall rör allergisk astma. Allergisk astma kännetecknas av symtom som utlöses av inandning av allergener som djurhår, dammkvalster och mögel. En behandlingsplan med immunterapi kan hjälpa till att kontrollera och minska de allergiframkallande antikroppar som utlöser besvären och behovet av nebulisator. Att ta bort allergitrigger från hemmiljön minskar risken för andningsbesvär. Personer med astma eller andra kroniska luftvägssjukdomar bör dessutom vara extra försiktiga på kalla eller blåsiga dagar genom att täcka näsa och mun med en halsduk.
Forskning har visat att två andningstekniker, Buteyko- och Papworth-metoderna, kan bidra till att minska astmasymtom. Buteyko-metoden går ut på att lära patienterna att minska djupet i sin andning, medan Papworth-metoden består av en serie andnings- och avslappningsövningar. Yoga kan också lindra andningssymtom genom att integrera andningstekniker, så kallad pranayama, i stretchningar och positioner.
Träning ersätter inte nebulisatorbehandling, men förbättrar den allmänna hälsan och kan minska behovet av en andningsapparat. Fysisk aktivitet kan ibland utlösa andningsanfall, men vuxna och barn med astma och andra andningssjukdomar bör ändå sträva efter att förbli aktiva. En hälsosam livsstil kan förbättra lungfunktionen genom att stärka andningsmusklerna i bröstet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online