Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en bestående luftvägsobstruktion som orsakas av emfysem eller kronisk bronkit och som försvårar andningen. Enligt American Lung Association lider över 12 miljoner amerikaner av KOL. Sjukdomen är den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA, och antalet dödsfall i KOL fortsätter att öka.
Genetiska faktorer tycks spela en roll i vissa fall av KOL, men rökning betraktas som den absolut viktigaste orsaken. Enligt National Lung Health Education Program står tobaksrökning för mer än 85 procent av samtliga KOL-fall i USA. Rökare har dessutom betydligt högre dödlighet i sjukdomen än icke-rökare.
Andra riskfaktorer omfattar luftföroreningar, allergener samt yrkesmässig exponering för skadliga ämnen. Särskilt utsatta grupper är bland annat arbetare inom tillverkning av slipande rengöringsmedel, gruvarbetare, krukmakare, huggare av sandsten och granit, sandspräutare, asbestarbetare samt svetsare.
Det finns två huvudtyper av KOL: emfysem och kronisk bronkit.
Vid emfysem skadas väggarna i de små luftvägarna, vilket gör att de förlorar sitt strukturella stöd och kollapsar när luft andas ut. Denna form av luftvägsobstruktion är strukturell och permanent – skadans kan inte läkas.
Vid kronisk bronkit orsakas luftflödesobstruktionen av en inflammation i luftvägarna som innebär ärrbildning i väggarna, svullnad i slemhinnan, spasmer i den glatta muskulaturen samt att slem delvis täpper till luftpassagerna. Denna luftvägsobstruktion är delvis reversibel, det vill säga delvis behandlingsbar.
Det tidigaste symtomet på KOL är oftast hosta med upphostning av slem, som vanligen är som besvärligast på morgonen vid uppvaknandet. Hostan kan visa sig redan efter 5–10 års rökning, är i regel lindrig och avfärdas därför ofta felaktigt som en "normal" rökhosta.
Många drabbade får också en tendens att förkylningar sprids ner i bröstet. Med tiden blir dessa bröstinfektioner allt vanligare och kan ge upphov till gulgrönt upphostat slem tillsammans med pipande, väsande andning.
När KOL fortskrider utvecklas en långsamt tilltagande andnöd vid fysisk ansträngning. Så småningom upplever den drabbade andnöd även vid vanliga dagliga aktiviteter, exempelvis när hen badar, klär på sig eller lagar mat. I detta skede är kraftig viktnedgång vanlig.
Svullnad i benen, som kan bero på hjärtsvikt, utvecklas hos vissa patienter. I slutskedet av sjukdomen kan en enkel bröstförkylning, som tidigare hade klarats utan större besvär, utlösa svår andnöd även i vila – ett tecken på akut andningssvikt som kräver omedelbar vård.
För de flesta patienter är det första steget i KOL-behandlingen att sluta röka. Detta ger nytta i alla stadier av sjukdomen, men ju tidigare man slutar, desto bättre är prognosen. Att undvika andra luftburna irriterande ämnen är också av stor vikt.
De reversibla komponenterna i sjukdomen – muskelspasmer, inflammation och ökad slembildning – kan behandlas medicinskt. Bronkdilaterande läkemedel, i tablettform eller som inhalator, kan förskrivas för att minska muskelspasmer, medan kortikosteroider används för att dämpa inflammationen.
För patienter med svår KOL är långvarig syrgasbehandling oftast fördelaktig. Den kan både förlänga livslängden och lindra flera av sjukdomens symtom och förbättra livskvaliteten avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online