Miliär, eller disseminerad, tuberkulos (TB) uppstår när bakterien Mycobacterium tuberculosis sprider sig utanför lungorna till andra delar av kroppen via blod- eller lymfsystemet. Infektionen kan ligga latent i flera år eller ge besvär direkt. Enligt University of Maryland Medical Center återhämtar sig de flesta från tuberkulos utan att utveckla den miliära formen av sjukdomen. Äldre vuxna, barn och personer med försvagat immunförsvar löper dock störst risk att insjukna i miliartuberkulos.
Miliartuberkulos börjar alltid i lungorna. När bakterierna tränger in i lungvävnaden bildar kroppen vårtlika knutor, så kallade tuberkler, runt bakteriehärdarna. Tuberklerna irriterar och skadar lungvävnaden, vilket ger upphov till hosta och blodigt upphostningsslem. De försämrar även lungfunktionen och lungkapaciteten, vilket leder till andningssvårigheter och andnöd. Utöver hosta och andningsbesvär kan patienten också uppleva bröstsmärta.
När kroppen försöker bli av med infektionen utvecklas ofta feber. Frossa och nattsvettningar är vanliga förekommande, eftersom patienten blir överhettad av febern, svettas för att svalka ner kroppen och sedan fryser.
Patienten kan sluta äta på grund av febern, den allmänna sjukdomskänslan och tröttheten som sjukdomen medför, eller en kombination av flera faktorer. Under sjukdomens aktiva fas förbrukar kroppen dessutom mycket energi för att bekämpa infektionen. Detta, i kombination med aptitlösheten, kan leda till snabb viktminskning och anemi (blodbrist).
Lymfkörtlarna fungerar som fängelseceller för bakterier och håller dem på plats tills vita blodkroppar hinner oskadliggöra dem. Vid en systemisk infektion svullnar lymfkörtlarna när de fylls med bakterier. Levern och mjälten har liknande blodrenande funktioner och kan därför också svullna.
Om bakterierna sprider sig till skelettet kan det uppstå smärta i den drabbade benvävnaden eller i tillhörande led. Patienten kan också känna ledvärk som en följd av feber och allmän sjukdomskänsla.
Tuberkulos kan sprida sig till vilken del av kroppen som helst, och symtomen varierar kraftigt beroende på vilket organ eller organsystem som drabbats. I njurarna kan sjukdomen orsaka njur- eller ländryggssmärta samt blod i urinen. I huden kan den ge upphov till utslag. Dessutom kan sjukdomen, när den väl har spridit sig, ligga latent och inte ge några symtom alls under flera år.
Kontakta vården om du har långvarig hosta, feber, nattsvettningar eller oförklarlig viktminskning, särskilt om du tillhör en riskgrupp eller har varit i kontakt med någon som har tuberkulos. Tidig diagnos och behandling minskar risken för att infektionen sprider sig i kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online