Aminofyllin är ett bronkdilaterande läkemedel som används vid behandling av astma, kronisk bronkit och emfysem. Det verkar genom att slappna av den glatta muskulaturen i luftvägarna (bronkdilatation) och reglerar kroppens reaktion på luftvägsstimulering, till exempel från allergener.
Aminofyllin klassificeras som ett xantinderivat och är kemiskt sett besläktat med koffein och teobromin – de välkända verksamma ämnena i kaffe respektive kakao.
Aminofyllin är en kombination av teofyllin och etylendiamin i förhållandet 2:1. Etylendiaminet är självt inaktivt men ökar teofyllinets löslighet i vatten, vilket gör substansen lättare att administrera. Jämfört med enbart teofyllin är aminofyllin mindre potent och har kortare varaktighet i sin verkan.
Aminofyllin hämmar enzymet fosfodiesteras (PDE), vilket leder till ökade nivåer av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) inne i cellerna. Detta i sin tur stimulerar frisättningen av adrenalin från binjuremärgens celler. Läkemedlet blockerar dessutom adenosinreceptorer, vilka annars medverkar till att luftvägarna dras ihop.
Tillsammans ger dessa mekanismer upphov till bronkdilatation, ökad urinproduktion (diures) samt stimulering av det centrala nervsystemet och hjärt-kärlsystemet. Aminofyllin ökar även sekretionen av magsyra.
Intag av föda saktar ned absorptionen av aminofyllin. Läkemedlet passerar moderkakan och går över i bröstmjölk, vilket är anledningen till att det klassificeras som graviditetskategori C – nyttan kan i vissa fall överväga riskerna. Aminofyllin metaboliseras i levern och utsöndras från kroppen via urinen. Eftersom läkemedlet har en smal terapeutisk bredd rekommenderas ofta regelbunden kontroll av koncentrationen i blodet under behandling.
Aminofyllin används framför allt för att behandla reversibel luftvägsobstruktion och bronkospasm hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det kan även användas för att behandla apné och bradykardi (långsam hjärtrytm) hos nyfödda barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online