Behandling av aortaan evrysm beror på lokalisation (thorakal vs abdominal), storlek, tillväxthastighet, symtom och patientfaktorer.
Abdominal aortaan evrysm (AAA)
Övervakning (Asymptomatisk, Liten)
- <3,0 cm: Ingen rutinmässig övervakning behövs
- 3,0–3,9 cm: Ultraljud var 2–3 år
- 4,0–4,4 cm: Ultraljud årligen
- 4,5–5,4 cm: Ultraljud var 6:e månad
- ≥5,5 cm (män) / ≥5,0 cm (kvinnor): Reparation indikeras generellt
Medicinsk hantering
- Blodtryckskontroll: Mål <130/80 mmHg (ACE-hämmare/ARB föredras)
- Statinbehandling: Alla AAA-patienter (pleiotropa stabiliserande effekter)
- Rökavvänjning: Enskilt mest påverkbara faktor
- Diabetesoptimering
Thorakal aortaan evrysm (TAA)
- Övervakningsintervall kortare (CTA/MRT var 6–12 månad)
- Lägre storlekströsklar för reparation (ofta ≥5,5 cm ascendens, ≥6,0 cm descendens)
- Genetiska syndrom (Marfan, Loeys-Dietz): Reparation vid ≥4,5–5,0 cm
- Bikuspid aortaklaff: Reparation vid ≥5,5 cm eller med koarktation
Reparationsmodaliteter
Öppen kirurgisk reparation
- Direkt aortabytte med syntetiskt transplanta
- Hållbar, låg reinterventionsfrekvens
- Högre perioperativ morbiditet/dödlighet
- Längre återhämtning
Endovaskulär aneurymreparation (EVAR/TEVAR)
- Stent-graft deployerad via femoral/iliak access
- Mindre invasiv, kortare återhämtning
- Kräver livslång övervakning (endoleak, migration)
- Anatomberoende (halslängd, vinkel, accesskärl)
Akut reparation
Rupturerade eller symptomatiska aneurysmer kräver omedelbar intervention. EVAR föredras om anatomiskt möjligt; öppen reparation om inte. Dödlighet förblir hög (30–50 % för rupturerad AAA).
Delat beslutsfattande med kärlkirurg, toraxkirurg och patient är avgörande.
