Cystor i örsnibben är ett vanligt och i de flesta fall ofarligt hudproblem. De uppträder som små knölar eller utbuktningar under huden och kan variera i storlek från några millimeter till större, mer synliga bildningar. Även om cystor sällan är farliga kan det vara bra att förstå vilka olika typer som finns och vad som orsakar dem.
Talgcystor är den vanligaste typen av cysta och uppstår när talgkörtlarna blockeras. Talgkörtlar är små körtlar i huden som producerar olja (talg) för att hålla huden smidig och skyddad. När en körtel täpps till kan oljan samlas inne i vävnaden och bilda en cysta.
Epidermoidcystor orsakas av hudceller som växer inåt och blir instängda under huden istället för att stötas bort naturligt. Dessa cystor återfinns oftast i ansiktet, på halsen och ryggen, men de kan även utvecklas på örsnibben. De innehåller ofta en vitaktig, pastaliknande substans bestående av keratin.
Dermoidcystor är ovanliga och beror på ett fel under fosterutvecklingen, då vissa celler hamnar på fel plats redan vid embryoets bildning. Dessa cystor kan innehålla flera olika typer av vävnader, exempelvis hud, hår och i sällsynta fall även tänder. De är oftast medfödda och upptäcks därför ofta tidigt i livet.
Hyalincystor är fyllda med en klar vätska och förekommer främst hos äldre vuxna. Till skillnad från många andra cysttyper ger hyalincystor sällan upphov till smärta eller besvär och kräver normalt ingen behandling alls.
De flesta cystor i örsnibben är godartade och kräver ingen behandling. Kontakta dock vårdpersonal om cystan växer snabbt, blir smärtsam, röd, varm eller börjar läcka vätska, eftersom detta kan tyda på en infektion eller inflammation. En läkare kan göra en bedömning och vid behov rekommendera dränering eller kirurgisk borttagning. Försök aldrig att klyva eller pressa ut en cysta på egen hand, eftersom det ökar risken för infektion och ärrbildning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online