Hjärnaneurysmer är en allvarlig och skrämmande hälsorisk. Det uppskattas att ungefär 1 av 15 personer drabbas av en aneurysm någon gång under livet. Ett stort problem med hjärnaneurysmer är att de ofta inte ger några symtom alls förrän de blir ett akut hot. En brusten aneurysm kan leda till bestående hjärnskador och är i många fall dödlig. Just därför är det viktigt att förstå vad en aneurysm är, hur den uppstår och vilka konsekvenser den kan få.
En hjärnaneurysm beskrivs som en onormal utbuktning på en av hjärnans artärer. Dessa utbuktningar uppstår när kärlväggen försvagas. Aneurysmer förekommer oftast i hjärnans artärer och i kroppens största blodkärl, aortan. Om aneurysmen lämnas obehandlad kan den brista, vilket orsakar massiv inre blödning, hjärnskador och i värsta fall döden.
En aneurysm börjar smått. Den inleds som en liten utbuktning i blodkärl som knappt syns vid en röntgenundersökning. Den drabbade personen vet oftast inte att en aneurysm håller på att utvecklas – en liten aneurysm ger varken smärta eller andra besvär. Ibland kan aneurysmen förbli liten länge utan att växa. Med tiden samlas dock allt mer blod i kärlutbuktningen, som då växer sig allt större tills den till slut brister. Detta leder till massiv inre blödning.
Den vanligaste platsen för en hjärnaneurysm är vid hjärnans bas, i det som kallas Williskretsen (Circle of Willis) – det centrala systemet av artärer som försörjer hjärnan med blod. Uppskattningsvis bildas cirka 85 procent av alla hjärnaneurysmer här. Andra vanliga platser är främre hjärnartären, den inre halspulsådern (a. carotis interna), den bakre kommunikerande artären och mellersta hjärnartären.
En aneurysm kan ofta förbli liten i flera år. Sådana små aneurysmer är i regel ofarliga och ger inga symtom eller biverkningar. Enligt Mayo Clinic brister de flesta hjärnaneurysmer aldrig, orsakar inga hälsoproblem och ger inga besvär. Sådana aneurysmer upptäcks ofta av en slump i samband med undersökningar för andra tillstånd. Behandling av en obrusten hjärnaneurysm kan vara lämplig i vissa fall och kan förebygga en framtida bristning.
Många aneurysmer fortsätter dock att växa, och en del brister. Strax före en bristning kan den drabbade få en extremt kraftig huvudvärk, illamående, synbortfall, kräkningar och medvetslöshet. Ibland kommer inga varningstecken alls innan aneurysmen brister. Brustningen inträffar ofta hastigt och drabbar en till synes helt frisk person. Blodförlusten vid en brusten aneurysm kan bli omfattande och leder vanligen till hjärnskador och döden.
Arv spelar en roll vid utvecklingen av aneurysmer. Det uppskattas att omkring 20 procent av dem som drabbas av en brusten eller blödande aneurysm har en nära anhörig som haft samma tillstånd. Exakt hur stor betydelse generna har är dock oklart. Även om ett tydligt familjesamband har noterats har inget entydigt ärftlighetsmönster kunnat fastställas. Flera personer i samma familj kan drabbas, men sambanden mellan dem är ofta indirekta. Flera sjukdomar har kopplats till aneurysmer, bland annat polycystisk njursjukdom, Ehlers-Danlos syndrom, Marfans syndrom och neurofibromatos.
Förutom ärftlighet finns flera faktorer som ökar risken att utveckla en aneurysm, exempelvis högt blodtryck, rökning, hög ålder och stora mängder alkohol. Kvinnor drabbas något oftare än män. Att sluta röka och hålla blodtrycket under kontroll är därför viktiga förebyggande åtgärder. Har du aneurysmer i släkten kan det vara klokt att diskutera detta med din läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online