Doseraerosoler och nebulisatorer används för att behandla måttliga till svåra symtom vid kroniska luftvägssjukdomar som astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), emfysem samt ibland bronkit och lunginflammation. Dessa behandlingar kan användas dagligen eller som akutlindring, beroende på sjukdomens svårighetsgrad och hur väl den är under kontroll. Vid obehandlad sjukdom ökar luftvägsförträngningen och kan bli livshotande. Med läkarvägledning och god sjukdomshantering kan symtomen lindras – i många fall krävs så småningom endast minimala insatser.
Förekomsten av astma har ökat stadigt sedan 1980-talet och drabbar i USA 1 av 15 personer, alltså cirka 20 miljoner människor, enligt Asthma and Allergy Foundation of America. Den högre förekomsten hos barn (7–10 procent) jämfört med vuxna (3–5 procent) visar att astma ofta sammanhänger med allergier och kan försvinna när barndomsallergier växer bort eller kontrolleras med läkemedel. Även om astma inte kan botas går det att hantera den så väl att den inte försämrar livskvaliteten. KOL, som främst drabbar äldre, kan bero på långvarig rökning, miljö- eller arbetsplatsföroreningar, allergisk astma eller ärftliga faktorer. Båda sjukdomarna ger symtom som pipande andning, hosta, andnöd och en känsla av tryck över bröstet.
Långtidsverkande läkemedel tas dagligen för att förebygga symtom och astmaanfall. De mest kraftfulla är kortikosteroider, antingen i inhalerad flytande form eller som tabletter. Steroider minskar svullnaden i luftvägarna. Snabbverkande akutmediciner ska endast användas vid behov – under ett astmaanfall lindrar de symtomen i ungefär fyra timmar. En nebulisator är en liten apparat med syreslang och ansiktsmask. Dosen av flytande läkemedel omvandlas till en dimma som inhaleras. En behandling tar normalt 10–15 minuter, och läkaren kan ordinera användning flera gånger per dag vid försämring, eller en gång dagligen för att hålla luftvägarna öppna tills sjukdomen är väl under kontroll.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA testar och reglerar inte alternativa terapier. Använder du därför örter eller kosttillskott ska du alltid rådfråga din läkare först. Vissa former av traditionell kinesisk medicin, exempelvis örten ding-chan tang, har visats lindra inflammation och bronkospasm. Andra hjälpsamma metoder är yoga för bättre andningskontroll, massage, näringsrådgivning och biofeedback. Att ta bort allergiframkallande faktorer i miljön minskar dessutom risken för astmaanfall.
Vid dammallergi kan följande åtgärder hjälpa:
Ta bort gosedjur och, där det är möjligt, heltäckningsmattor. Skydda madrass och kudde med dammtäta överdrag för att kontrollera kvalster. Rökning ska inte förekomma i hemmet. Håll husdjur borta från sovrummet hos den som har astma för att begränsa exponeringen för djurallergener. Be någon annan dammsuga åt dig, eller använd en skyddsmask. Avlägsna mögel i hemmet och bilen. Ta influensavaccination varje höst och täck näsa och mun med en halsduk på kalla eller blåsiga dagar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online