Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftvägarna och lungorna. Vid ett astmaanfall blir luftvägarna inflammerade och förträngda, vilket leder till symtom som hosta, andnöd, pipande andning och en känsla av tryck eller täthet i bröstet. Sjukdomen kan variera i svårighetsgrad – för vissa är den endast ett mindre besvär, medan andra behöver daglig behandling för att hålla symtomen under kontroll.
Astma uppstår sällan av en enskild orsak. Nedan går vi igenom de faktorer som oftast ligger bakom sjukdomen.
Människor som reagerar på luftburna allergener löper större risk att drabbas av astmaanfall. Vanliga utlösare är mögel, damm, gräs, träd, pollen samt djurhår och djurskalor.
Rökare har betydligt högre risk att utveckla astma än icke-rökare. Även barn vars föräldrar röker löper ökad risk att insjukna, eftersom passiv rökning skadar barnens känsliga luftvägar.
När små barn drabbas av luftvägsinfektioner tidigt i livet är astma en vanlig följd. Exempel på sådana infektioner är bihåleinflammation, förkylningar, bronkit och influensa.
Barn som växer upp i vissa miljöer är mer benägna att få astma. Den negativa påverkan kommer ibland från föroreningar i utomhusluften, men även skadliga kemikalier i hushållsrengöringsmedel kan fungera som utlösande faktorer.
Astma anses delvis vara ärftligt. Barn till föräldrar som har astma löper större risk att själva utveckla sjukdomen, vilket tyder på att gener spelar en viktig roll.
Enligt National Heart, Lung and Blood Institute tror experter att det ofta är en kombination av ovan nämnda faktorer som tillsammans leder till en astmadiagnos. Att förstå sina egna riskfaktorer och triggers är därför ett viktigt steg för att kunna förebygga och behandla sjukdomen på bästa sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online