Riktlinjer för diagnos och behandling av astma

I oktober 2009 gav National Heart, Lung and Blood Institute, en del av USA:s National Institutes of Health, ut den senaste versionen av riktlinjerna från det nationella programmet för astmautbildning och prevention (NAEPP): Expert Panel Report 3 – Guidelines on Asthma. De nya riktlinjerna betonar vikten av god astmakontroll och presenterar nya metoder för att övervaka astmasymtom.

Vad du kan förvänta dig av god astmakontroll

De nya riktlinjerna beskriver vad du kan förvänta dig om du har astma:

• Inga eller få astmasymtom, även efter fysisk ansträngning eller på natten.
• Förebyggande av alla eller de flesta astmaanfall.
• Möjlighet att delta i alla aktiviteter, även krävande motion.
• Inga akuta sjukhusbesök eller vårdinläggningar.
• Mindre behov av snabbverkande räddningsmediciner.
• Få eller inga biverkningar av dina astmaläkemedel.

Håll astmasymtomen under kontroll

Enligt riktlinjerna är det avgörande att hålla astmasymtomen under kontroll. En effektiv behandling förutsätter en korrekt diagnos i tidigt skede. Har du nyligen fått diagnosen bör du träffa din läkare varannan till var sjätte vecka för att säkerställa att symtomen hanteras på rätt sätt. När detta har bekräftats räcker kontrollbesök en till sex gånger per år, även om du är symtomfri.

Du bör föra en astmadagbok för att dokumentera dina symtom och använda en toppflödesmätare för att mäta luftflödet från lungorna. Dessa uppgifter hjälper din läkare att avgöra om behandlingsplanen behöver justeras.

Samarbeta med din läkare

Lär dig hantera din astma genom att samarbeta aktivt med din läkare. Diskutera dina behandlingsmål och hur du kan nå dem. Be om en skriftlig astmaaktionsplan som förklarar vad du ska göra dagligen och vid försämrade symtom. Gå tillsammans igenom dina läkemedel så att du vet vad de gör och när de ska tas, och öva på att använda dem under läkarens handledning. Diskutera även hur du ska följa upp dina symtom, hur du doserar medicinen samt vilka astmautlösare du bör undvika.

Använd läkemedlen korrekt och överväg allergivaccination

Använd alltid dina astmaläkemedel på rätt sätt. Din läkare hjälper dig att hitta en behandlingsplan som ger god kontroll med minsta möjliga medicinering. De flesta med astma behöver snabbverkande läkemedel, exempelvis kortverkande inhalerade beta2-agonister eller antikolinergika. Vissa patienter får dessutom daglig långtidsbehandling för att minska inflammation i luftvägarna, bland annat leukotrienmodifierare, kromoglikolnatrium och nedokromil, inhalerade kortikosteroider, långverkande inhalerade beta2-agonister, metylxantiner, orala kortikosteroider och immunmodulatorer.

Utlöses din astma av allergener som du inte kan undvika kan allergivaccination (immunterapi) vara ett alternativ. Den är särskilt effektiv när astma- och allergisymtom förekommer året runt och inte går att kontrollera enbart med läkemedel.

Undvik astmautlösare

Ett grundläggande steg är att undvika det som utlöser din astma. Vanliga utlösare är:

• Allergener som pollen, kvalster, kackerlackor, mögel och djurallergen.
• Luftföroreningar som tobaksrök, smog och andra flyktiga organiska ämnen.
• Läkemedel som paracetamol och aspirin.
• Kall luft och fysisk ansträngning.

Även hälsotillstånd kan förvärra astman, exempelvis övervikt eller fetma, obstruktiv sömnapné, sura uppstötningar, virusinfektioner som förkylning eller influensa, bihåleinflammation samt stress, ångest och depression.

När ska du söka en astmaspecialist?

Riktlinjerna rekommenderar att du uppsöker en astmaspecialist, exempelvis allergolog eller lungläkare, om något av följande gäller dig:

• Du har astmasymtom varje dag och de flesta nätter.
• Astman begränsar din vardag och dina aktiviteter.
• Du har haft ett livshotande astmaanfall.
• Du inte når behandlingsmålen inom tre till sex månader, eller inte verkar svara på behandlingen.
• Dina symtom är svåra att diagnostisera.
• Du har svår höstfeber eller bihåleinflammation som komplicerar astman.
• Du behöver fler undersökningar eller mer vägledning kring behandling och utlösare.
• Du eventuellt behöver allergivaccination.
• Du behöver oral kortikosteroidbehandling (prednisolon) eller höga doser inhalerade kortikosteroider.
• Du har fått oral kortikosteroidbehandling mer än två gånger under ett år.
• Du har varit inlagd på sjukhus på grund av astma.

Barn upp till fyra år bör träffa en astmaspecialist om de har symtom varje dag samt tre till fyra nätter per månad. Äldre barn bör göra detsamma vid symtom tre dagar eller fler i veckan samt en till två nätter i månaden.