Det uppskattas att cirka 20 miljoner människor i USA lider av astma, och enligt Asthma and Allergy Foundation of America står lungsjukdomen för två miljoner akutbesök och fler än 4 000 dödsfall varje år. Med tanke på problemets allvar och omfattning är det inte förvånande att forskare världen över fortsätter att söka effektivare sätt att behandla och förebygga astmasymtom.
Eftersom det för närvarande inte finns något botemedel mot astma är dagens astmaläkemedel utformade för att förebygga symtom eller, i värsta fall, hantera ett anfall som redan har börjat. För långtidsbehandling ordinerar läkare ofta antiinflammatoriska läkemedel. Dessa steroidpreparat minskar luftvägarnas känslighet för astmautlösare genom att reducera svullnad och slembildning i samband med anfall. Bronkdilaterare används vanligtvis för att snabbt få kontroll över akuta anfall och rekommenderas därför främst som så kallade räddningsmediciner.
Under senare år har astmapatienter fått tillgång till nya typer av läkemedel i form av kombinationsinhalatorer. Modernare preparat som Symbicort och Advair kombinerar långverkande betaagonister (LABA) med kortikosteroider för att minska inflammation, slembildning och känslighet för astmautlösare. För personer med allergiutlöst astma kan immunterapi användas för att gradvis minska överkänsligheten mot allergener. Ett relativt nytt injicerbart läkemedel, Xolair, har också börjat användas för att behandla allergisk astma genom att dämpa reaktionen på utlösande ämnen.
Astmabehandlingens teknik kan ha tagit ett stort kliv framåt tack vare utvecklingen av bronkiell termoplastik. Vid behandlingen appliceras radiofrekvent energi direkt i lungorna; värmen gör att muskelväggarna i luftvägarna jämnas ut och tunnas av. Enligt en rapport från 2010 upplevde patienter som genomgått ingreppet i kliniska prövningar kraftigt minskade symtom och förbättrad lungfunktion, med få biverkningar. Även om bronkiell termoplastik inte presenteras som ett botemedel mot astma visar metoden stort löfte som långsiktig behandling och studeras fortfarande vidare.
I takt med att nya läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas får astmapatienter alltmer effektiva verktyg för att minska och förebygga symtom genom skräddarsydda läkemedelsbehandlingar. Framtiden för astmabehandling kan ligga inom farmakogenetiken – ett forskningsområde som undersöker hur gener påverkar en individs svar på behandlingar som inhalerade betaagonister och steroider. Genom att studera gener hoppas forskarna kunna identifiera den mest effektiva läkemedelsbehandlingen utifrån varje persons genetiska profil.
Oavsett orsak eller svårighetsgrad av symtomen bör en person med astma samarbeta med sin läkare för att ta fram en behandlingsplan som passar den egna livsstilen och behoven. En läkare kan ordinera de senaste och mest effektiva läkemedlen samt ge råd om livsstilsförändringar som främjar bättre hälsa. Astmapatienter bör alltid konsultera en specialist innan de påbörjar, ändrar eller avslutar receptbelagda eller receptfria läkemedel mot allergi och astma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online