Du kan minska risken för astmabesvär genom att arbeta nära tillsammans med din astmaspecialist för att ta fram en individuell astmahandlingsplan. Din handlingsplan bör ange vilka astma- eller allergiläkemedel du ska ta och när de ska tas. Den bör dessutom innehålla en lista över alla dina astmatriggers och hur du bäst undviker dem.
I kombination med att följa din astmahandlingsplan bör du utföra PEF-mätningar (peak flow) för att bedöma din andningsfunktion och förebygga astmaanfall innan de inträffar. Genom att följa din handlingsplan, mäta ditt PEF dagligen och undvika dina triggers kan du aktivt minska risken för astmabesvär.
Be din läkare att ta fram en individuell astmahandlingsplan som förklarar vilka läkemedel som ska tas för att lindra dina astmaanfall. Planen ska informera dig om när du ska ta kortverkande läkemedel (bronkdilaterare) respektive långverkande läkemedel (antiinflammatoriska läkemedel). Om dina astmaanfall utlöses av allergi ska planen också visa när du ska ta dina allergiläkemedel och hur du undviker dina triggers. Handlingsplanen bör dessutom påminna dig om när dina astmaläkemedel börjar ta slut, så att du hinner förnya receptet i tid.
Minska risken för astma genom att använda en PEF-mätare dagligen för att bedöma din andning. En PEF-mätare är ett litet, handhållet medicinskt instrument som mäter hur effektivt luften strömmar ut ur lungorna. Fråga din läkare vilken typ du bör köpa och be om specifika instruktioner för hur den ska användas tillsammans med din astmahandlingsplan. Läkaren hjälper dig att fastställa ditt personliga bästa PEF-värde. När dina PEF-värden sjunker kan det tyda på att ett astmaanfall är på väg. Därför bör din läkare skriva in i handlingsplanen vilka läkemedel du ska ta när ditt PEF-värde sjunker. På så sätt kan du snabbt få i dig rätt medicin och minska risken för ett fullt utvecklat anfall.
Anteckna dina PEF-mätvärden i en astmadagbok varje dag. Om dina värden sjunker, skriv i kolumnen bredvid mätvärdet vilka symtom du upplever och vad du tror kan ha orsakat dem – till exempel ett virus eller exponering för ett allergen. Ta med astmadagboken till din läkare vid varje besök. Utifrån anteckningarna kan läkaren justera din medicinplan vid behov och uppdatera informationen i din astmahandlingsplan.
Ta reda på vad som utlöser dina astmaanfall. Din läkare kan rekommendera allergitester för att identifiera exakt vilka ämnen du reagerar på. Du kan behöva allergivaccinering (hyposensibilisering) för att bli mindre känslig mot dessa allergener, eller så kan vissa allergiläkemedel behöva läggas till i din behandlingsplan. Om du är känslig för parfymer eller eau de cologne, be personer i din närhet att vänligt avstå från att använda dem i ditt sällskap. Undvik alltid tobaksrök och andra luftföroreningar som kan irritera dina luftvägar. Tänk också på att förkylnings- och influensavirus ofta fungerar som astmatriggers – se därför till att vaccinera dig mot influensa regelbundet. All denna information bör ingå i din astmahandlingsplan och hållas löpande uppdaterad allteftersom nya erfarenheter görs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online