
När ett barn får en autismdiagnos är det vanligt att föräldrar funderar över vad framtiden kommer att innebära. Det är viktigt att förstå tillståndet och att komma ihåg att ett barn med autism växer och utvecklas precis som alla andra barn gör. Tänk på att autism påverkar olika barn på olika sätt. Vissa barn har genomsnittliga eller övergenomsnittliga intellektuella förmågor, medan andra kan uppvisa olika grad av utvecklingsstörning. Som förälder är det värdefullt att lära sig hur man dokumenterar och kartlägger autistiskt beteende, eftersom detta spelar en viktig roll i barnets utveckling. Med några enkla steg går det enkelt att komma igång.
Börja med att skapa en checklista längst fram i den första anteckningsboken. Den ska omfatta ätmönster, sömnmönster, problem med toalettbesök, självsstimulerande beteenden som gungande rörelser, motstånd mot förändringar, självskadebeteende, utbrott, tillbakadragenhet, aggression, ekolali (att upprepa andras ord), pronomenförväxling samt jargong i talet.
Använd checklistan som vägledning när du dokumenterar i anteckningsboken. Varje gång ett beteende uppstår noterar du det specifika beteendet tillsammans med datumet för förändringen. Om barnet till exempel börjar hitta på egna ord utan tydlig mening skriver du ner orden samt datumet då beteendet startade. Notera också om beteendet upphör eller om en viss rutin eller metod används för att hantera det. Enligt boken "Children with Autism: A Parents' Guide" är dessa förändringar och möjliga påverkansfaktorer värdefulla ledtrådar för barnets läkare.
Dela in den andra anteckningsboken i fyra avsnitt: kognitiva färdigheter, kommunikationsfärdigheter, socialt-emotionella färdigheter samt motoriska färdigheter. Varje avsnitt används för att logga barnets utvecklingsmilstolpar. Kom ihåg att alltid notera datumet för varje nyuppnådd färdighet.
Detta inkluderar färdigheter som när barnet först känner igen sig själv i spegeln, när hen kan räkna till sex, ritar sin första bild av en person eller kan namnge veckans dagar.
Här ingår bland annat när barnet börjar jollra, säger sina första ord, lär sig sätta ihop ord till meningar eller börjar ställa frågor.
Detta omfattar när ditt barn börjar uttrycka känslor gentemot andra personer. Försök minnas hur gammalt barnet var när hen för första gången sträckte ut armarna för att bli lyft. Notera även första gången barnet kramar en docka eller förstår att hen själv är en pojke och systern är en flicka.
Detta inkluderar när barnet kan sitta självt, går stadigt på egen hand, kan hoppa samt kan rita av en cirkel eller en triangel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online