Tillämpad beteendeanalys (Applied Behavioral Analysis, ABA) är en terapimetod som har visat sig vara framgångsrik för barn inom autismspektrumet. Genom ett system av konsekvent tillämpade belöningar och konsekvenser ersätts oönskade beteenden med acceptabla alternativ. För att metoden ska lyckas måste funktionen bakom beteendet förstås, och den nya färdigheten eller det önskade beteendet läras ut – ett litet steg i taget.
Innan ABA kan tillämpas måste en funktionsbeteendebedömning (Functional Behavioral Assessment, FBA) genomföras. Målet är att förstå vilket syfte det oönskade beteendet fyller. Detta är ett kritiskt steg, eftersom ett och samma beteende kan ha olika funktioner.
Ta exempelvis ett barn som kastar tallriken på golvet vid middagen. Kanske beror det på att han helt enkelt ogillar potatisen. Men vad händer om han är överkänslig och potatisens konsistens gör honom illamående? Eller vad om han bara vill lämna bordet? En typisk reaktion på ett sådant beteende skulle kunna vara: "Nu räcker det – gå till ditt rum." Om syftet med beteendet faktiskt var att slippa sitta kvar vid bordet, blir den avsedda bestraffningen i själva verket en belöning – och det oönskade beteendet förstärks.
En funktionsbeteendebedömning innebär att man noggrant observerar beteendet, registrerar vad som utlöste det (den så kallade antecedenten) samt vilket resultat det gav. Informationen används sedan för att förstå varför beteendet inträffade, så att en korrekt och effektiv plan kan tas fram.
När specifika beteenden har identifierats kan en plan för att förändra beteendet utvecklas. Börja med att definiera det önskade beteendet – målet. Bryt därefter ner beteendet i de enskilda steg som krävs för att lära ut det. Varje steg måste vara tydligt definierat och mätbart.
Planen bör beskriva:
Belöningar är mest effektiva när de har verklig betydelse för deltagaren. I början av träningen behöver förstärkningar ges omedelbart, varje gång det önskade svaret uppnås. När kompetensen ökar och framsteg görs kan förstärkningarna istället ta form av ett diagram eller ett tokensystem, där deltagaren måste uppnå framgång ett visst antal gånger innan belöningen erhålls.
En regelbunden schemaläggning och konsekvens är två avgörande nycklar till ett framgångsrikt ABA-program. En tredje viktig nyckel är repetition.
Vid genomförandet av en ABA-plan uppmanas deltagaren att utföra den önskade uppgiften, varefter man väntar på ett svar. Om ingenting händer upprepas uppmaningen – gång efter gång – tills uppgiften utförs. Belöningen ges då omedelbart. Denna interaktion behöver upprepas tills uppgiften eller det nya beteendet har lärts in.
Allteftersom framsteg görs kan uppmaningarna göras mindre påtagliga – från direkta verbala kommandon till att använda en enkel gest – för att därefter gradvis fasas ut helt, när de inte längre behövs.
Information från varje session bör registreras och analyseras regelbundet, vid behov till och med dagligen. Genom att utvärdera data som antalet givna uppmaningar, antalet korrekta respektive inkorrekta svar samt tidsåtgången kvantifieras framstegen på ett konkret sätt. Utvärderingen visar också om planen inte fungerar som tänkt, så att justeringar kan göras innan onödig tid går förlorad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online