Autism är en grupp utvecklingsrelaterade tillstånd som tekniskt benämns autismspektrumstörningar (ASD). Tillståndet visar sig vanligtvis i tidig barndom, oftast vid ungefär tre års ålder. Enligt Mayo Clinic uppskattas tre till sex av varje 1 000 barn i USA ha någon form av autism. Ett barn som uppvisar symtom på autism behöver mycket specifika metoder för undervisning och inlärning av beteenden. Därför är det avgörande att ta fram strategier som hjälper barnet att bemästra vardagliga funktioner och hantera sitt tillstånd.
Svårigheterna vid autism varierar beroende på individ och vilken form av tillståndet barnet har. Några karakteristiska utmaningar för barn med autism omfattar språkförståelse och språkuttryck, sociala relationer, sensorisk bearbetning, motstånd mot förändring, koncentrationsförmåga och organisering. Med rätt anpassningar kan dock många av dessa hinder minskas avsevärt.
Fysisk struktur handlar om hur vi inrättar och organiserar den fysiska miljön. Ditt barn och den nivå av självkontroll hen uppvisar kommer att påverka delar av din strategi kring omgivningen. Barn med autism som fungerar på en högre nivå kan visa ett större behov av självständighet och självkontroll.
Genomtänkt design behövs på alla platser i barnets liv, särskilt i hemmet och i klassrummet. Tekniken innebär att skapa tydliga visuella och fysiska gränser. Barn med autism brukar generellt inte hantera öppna ytor bra. Använd möbler och färgmarkörer, till exempel mattbitar eller tejp, för att definiera varje yta utifrån vad som sker där. Markera var ytan börjar och slutar, samt den mest direkta vägen till området.
Ett praktiskt exempel är färgkodade underlägg för mellanmål och måltider. Genom att ge ditt barn ett färgat underlägg för varje situation som rör mat kommunicerar du: här sitter man när man äter, och detta är vad man äter till frukost. På så sätt lär sig barnet att associera en specifik färg med en daglig rutin, vilket skapar trygghet och förutsägbarhet.
Först–sen-undervisning skapar ordning i tänkandet hos ett barn med autism och gör det möjligt för barnet att koppla samman olika uppgifter. Ett vanligt exempel på strategin är ett visuellt schema över dagens händelser. Ett sådant schema hjälper till att minska ångest genom att erbjuda struktur, så att barnet förstår vad som förväntas av hen.
Ett schema kan till exempel innehålla en bild på en läxa följt av en bild på en dator. Budskapet till barnet blir: först gör du läxorna, sedan får du spela på datorn. När du tar fram ett visuellt schema bör du alltid inkludera minst två moment, så att barnet lär sig konceptet med att aktiviteter sker i en viss ordning. Med tiden kan schemat utökas med fler steg i takt med att barnets förståelse växer.
Visuell organisering innebär att presentera material och ytor på ett sätt som inte överväldigar barnets sinnesintryck eller väcker ångest. Förvara material för olika aktiviteter i separata behållare – lim och färgpennor ska exempelvis inte förvaras tillsammans eftersom de har olika syften. Samma princip gäller personlig vård: en kam hör inte ihop med tandkräm. Visuell organisering hjälper till att sätta tydliga ramar för beteenden utan att skapa förvirring eller frustration, och ger barnet bättre möjligheter att agera självständigt i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online