Autism är en neuropsykiatrisk utvecklingsskillnad som omfattar ett brett spektrum av kognitiv förmåga. Vissa barn med diagnosen autism är högt begåvade, medan andra har en intellektuell funktionsnedsättning. Det gemensamma draget är att de ofta drar sig tillbaka in i sig själva och har svårt att hantera yttre stimuli.
Enligt James Ball, Ed.D, certifierad beteendeanalytiker i Cranbury, New Jersey, och författare till boken "Early Intervention & Autism: Real-Life Questions, Real-Life Answers", kan insatser i klassrummet eller hemma delas in i tre huvudkategorier: färdighets- eller beteendebaserade, utvecklings- eller relationsbaserade samt fysiskt baserade metoder.
Barn med autism har ett starkt behov av förutsägbarhet. De behöver veta vad dagen har att erbjuda, steg för steg. Ett välstrukturerat schema är därför ofta en av de första insatser som lärare och föräldrar inför, eftersom det ger barnet en kronologisk översikt över dagens aktiviteter.
För yngre barn eller barn med större kognitiva utmaningar kan schemat bestå av bilder – exempelvis en tallrik som symboliserar lunch, en gunga som representerar rast och en buss som signalerar att det är dags att åka hem. Äldre barn som läser flytande kan ha skriftliga scheman istället.
Förändringar i schemat behöver alltid presenteras i god tid. Dagar med tidigare skolavslutning och helger bör ha egna scheman, och det är viktigt med lugn och återkommande kommunikation i förväg. På så sätt ges barnet tid att förbereda sig mentalt och känslomässigt på avvikelsen från den vanliga skoldagen.
Barn med autism kan ha svårigheter att förstå och följa etablerade sociala normer. En beprövad metod är att använda så kallade sociala berättelser för att lära ut mer acceptabla beteenden.
Tänk dig till exempel ett barn som har svårt med närhet och omedvetet tränger in i andras personliga sfär. En handledare kan då skriva en berättelse där huvudpersonen alltid håller minst en armlängds avstånd till andra människor. Berättelsen läses tillsammans med barnet, som hjälps att koppla den till sin egen vardag. Genom att upprepa detta över tid internaliserar barnet förhoppningsvis den sociala normen om personliga gränser.
Att höja rösten eller skrika på barn med autism leder sällan till någon beteendeförändring – ofta har de dessutom svårt att hantera höga ljud. Å andra sidan tenderar barn med autism att tro på det som står svart på vitt och tolka information bokstavligt, vilket gör sociala berättelser till en särskilt kraftfull interventionsmetod.
Barn med autism kan reagera starkt på sinnesintryck och ha uttalade sensoriska utmaningar. Detta kan bland annat visa sig som en vägran att äta annat än ett fåtal livsmedel.
Arbetsterapeuter och annan specialistpersonal kan använda sensorisk integrationsterapi för att hjälpa barnet att successivt tolerera och acceptera nya känslor, smaker och konsistenser. Så kallade matsorteringspass kan underlätta introduktionen av livsmedel med olika texturer. Ett barn som exempelvis endast äter mat med slät konsistens, som jordnötssmör, kan gradvis och utan press få bekanta sig med livsmedel som känns annorlunda i munnen.
De mest framgångsrika insatserna för barn med autism bygger oftast på en kombination av dessa metoder, anpassade efter varje barns unika behov och styrkor. Nära samverkan mellan föräldrar, lärare och specialister är avgörande för att skapa en trygg och förutsägbar miljö där barnet får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online