Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuroutvecklingsrelaterad diagnos som är specifik för människan. Diagnosen kan därför inte ställas hos djur eller någon annan art.
Grunden för en ast-diagnos är beteenden och förmågor som är unikt mänskliga. Bedömningen bygger bland annat på hur en person kommunicerar verbalt, hanterar sociala relationer, visar flexibilitet i tankar och beteende samt bearbetar sinnliga intryck. Eftersom dessa områden inte kan mätas på samma sätt hos andra arter saknas ett underlag för att ställa diagnosen utanför människan.
Även om djur inte kan få diagnosen har forskare observerat beteenden hos exempelvis möss, rhesusapor och vissa hundar som påminner om enskilda ast-relaterade drag, såsom nedsatt socialt intresse, repetitiva rörelsemönster eller ökad känslighet för sinnesintryck. Detta betyder dock inte att djuren har autism – det handlar snarare om överlappande beteendemönster som kan studeras vetenskapligt.
Djurmodeller spelar ändå en viktig roll inom forskningen. Genom genetiskt modifierade möss och andra försöksdjur kan forskare studera hjärnans utveckling, nervcellernas signalering och effekten av olika gener som kopplats till autismspektrumtillstånd hos människor. Sådana studier ökar förståelsen för tillståndets biologiska mekanismer, även om resultaten alltid måste tolkas med försiktighet.
Autism är en mänsklig diagnos som bygger på komplexa sociala, kommunikativa och beteendemässiga egenskaper som endast finns hos människan. Djur kan visa liknande beteenden och används som forskningsmodeller, men autism i sig kan aldrig diagnostiseras hos någon annan art.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online