Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), är en komplex neurodevelopmental funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att kommunicera och samspela med andra. Tillståndet diagnostiseras vanligtvis i tidig barndom, men hos vissa människor blir tecknen på autism inte tydliga förrän långt senare i livet.
Det finns flera möjliga förklaringar till varför vissa personer med autism inte uppvisar några tydliga tecken under sin första levnadstid:
Mild eller subtila symtom. Hos vissa individer är symptomen så lindriga eller diskreta att de är svåra att upptäcka under spädbarnsåren. Barnet kan verka utvecklas normalt, medan skillnaderna först blir synliga i sociala sammanhang senare i livet.
Symtom som utvecklas över tid. Autismens symtom behöver inte vara fullt utvecklade vid födseln. Allteftersom barnets hjärna växer och mognar – och kraven på social interaktion ökar – kan tecknen bli alltmer framträdande.
Felaktiga diagnoser. Det händer också att barn med autism i unga år får en annan diagnos, till exempel adhd (attention deficit hyperactivity disorder), vilket kan leda till att det underliggande autistiska tillståndet förblir oupptäckt.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon enskild orsak till autism. Forskningen pekar på att tillståndet uppstår genom en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Än pågår studier för att fastställa de exakta mekanismerna bakom autism – inklusive varför vissa personer inte visar några tecken på tillståndet förrän senare i barndomen eller i vuxen ålder.
Om du oroar dig för att ditt barn kan ha autism är det viktigt att du tar kontakt med din barnavårdscentral (BVC), läkare eller annan kvalificerad psykhälsovårdspersonal. En tidig utredning och insats kan göra stor skillnad – rätt stöd i rätt tid hjälper barnet att utvecklas efter sin fulla potential och ger familien verktyg att bemöta barnets behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online