1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Subakromial dekompression: protokoll för operation och rehabilitering

När alla konservativa behandlingsmetoder har prövats utan framgång utförs ofta en subakromial dekompression vid impingementsyndrom i axeln – ett tillstånd som vanligen orsakas av idrottsskador. Tryck från skulderbladet mot rotatorkuffen leder till smärta och nedsatt funktion i axeln. Operationen utförs artroskopiskt med en minimalinvasiv teknik, där kirurgen använder en liten kamera för att undersöka och reparera skador inuti leden.

Ingreppet

Kirurgen gör tre små snitt och för in en kamera tillsammans med andra finmekaniska instrument i leden. Efter en noggrann undersökning av axeln avlägsnas hela den subakromiella bursan för att lindra inflammation, irritation och ärrvävnadsbildning. Därefter fräser kirurgen till acromion, skulderbladets utlopp, för att skapa mer utrymme för rotatorkuffens senor. Ärrvävnad runt ligamentum coracoacromiale tas sedan bort, och eventuella bristningar i rotatorkuffen repareras samtidigt. Till slut avlägsnas kameran och instrumenten, och snitten stängs med häftklammer eller suturer.

Symtomlindring direkt efter operationen

Omedelbart efter ingreppet ska patienten kyla axeln så mycket som möjligt. Kirurger rekommenderar kylning var tredje till fjärde timme under dagen. På sjukhuset får patienten en armbinda som bör användas kontinuerligt i fem till tio dagar. Ofta får patienten även en apparat för elektrisk stimulering, som används enligt det opererande teamets anvisningar.

Sårvård

En liten mängd blod på operationsförbandet är normalt. Blir förbandet däremot genomblött ska patienten omedelbart kontakta kirurgteamet. Förbanden byts enligt kirurgens rekommendationer. Duscha får patienten först när operationssåren har läkt – fram dess rekommenderas svabbning istället för bad. Snitten får inte röras vid eller behandlas med några produkter innan kirurgen har gett klartecken.

Rehabilitering

Rehabiliteringsprotokollet anpassas efter axelns skick och skada. Under de första en till två veckorna efter operationen genomför patienten passiva rörelseövningar, där fysioterapeuten rör axeln utan att patienten behöver anstränga sig själv. Vid ungefär två veckor fortsätter de passiva rörelseövningarna samtidigt som aktiva, assisterade rörelseövningar läggs till – övningar som patienten utför själv med stöd av fysioterapeuten. Cirka tre veckor efter ingreppet går patienten över till helt aktiva rörelseövningar som utförs på egen hand. Pendelövningar och axelrullningar ingår också i programmet. De flesta patienter återfår full axelfunktion inom fyra till sex veckor, även om återhämtningen varierar från person till person.

Aktivitet och återgång till vardagen

Den läkande axeln får inte användas för räckningar eller grepp direkt efter operationen. Patientens får inte heller belasta axeln med någon form av kroppsvikt förrän kirurgen ger grönt ljus, vanligen efter två till fyra veckor. Innan patienten återgår till sina normala aktiviteter måste kirurgen bedöma och fastställa att tillräcklig styrka, rörlighet och uthållighet har byggts upp igen.

Bilkörning tillåts normalt först efter klartecken från kirurgen, oftast efter ungefär en vecka. Tar patienten narkotiska smärtstillande läkemedel eller muskelavslappnande medel är körning dock strikt förbjuden. Den som arbetar med kontorsarbete kan oftast återgå i tjänst efter cirka en vecka, med en lyftbegränsning på högst två till fem kilo. Dessutom gäller restriktioner mot att trycka, dra, bära eller nå över axelhöjd tills kirurgen meddelar annat. Tunga lyft och räckningar över axelhuvudet tillåts i regel igen efter en till två månader. Idrott och träning med belastning av axeln rekommenderas inte förrän efter två till tre månader.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online