Handen är en av kroppens mest utsatta delar. Den har mycket lite skydd och består av ett stort antal små ben, senor, nerver och leder. Händerna överbelastas ofta och utsätts för slag, fall och andra yttre påfrestningar i vardagen. Därför kan handen skadas och göra ont av många olika orsaker. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till handsmärta och vilka symtom du bör vara uppmärksam på.
En infektion i handen kan orsaka inflammation som i sin tur ger smärta. Infektioner orsakas av olika mikroorganismer, bland annat pseudomonas, enterobakterier, gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) och streptokocker. Typiska tecken är pulserande smärta, rodnad och svullnad i handen, smärta vid rörelse samt feber. Om var har bildats i den infekterade handen måste den behandlas och tömmas, eftersom varbildande bakterier kan förstöra hud, senor och annan vävnad.
Upplever du kraftig smärta vid tummens rot kan det röra sig om en så kallad Bennett-fraktur. Då är det första mellanhandbenet som brutits, och frakturen sträcker sig ned i leden. Den mindre biten av benet förblir fäst vid handlovsbenet, medan den större delen förskjuts tillsammans med hela tummen. Det ger smärta, svullnad och ömhet i området.
Ett blockerat blodflöde i handen kan leda till kompartmentsyndrom, även kallat fackhypertoni. Kroppens muskler omsluts av en seg hinna som heter fascia, vilken delar upp musklerna i separata segment. Om trycket inom ett sådant segment blir för högt kan blodtillförseln helt stoppas, vilket kan leda till att nerver, hud och muskler i det aktuella området dör.
När död vävnad finns i kroppen bryts den ner och absorberas, samtidigt som bindväv bildas. Bindväven drar ihop sig och kan dra handen till en deformerad ställning. Det kan ge förlamning i handen och resultera i permanent böjda fingrar och handleder.
Män drabbas tio gånger oftare än kvinnor av Dupuytrens kontraktur, en sjukdom som angriper vävnaden under huden i handflatan. Vävnaden blir seg och hård och drar ihop sig, vilket gör att fingrarna gradvis dras mot handflatan. Sjukdomen debuterar oftast mellan 50 och 70 års ålder och är vanligare hos personer med epilepsi eller diabetes.
Ledgångsreumatism (reumatoid artrit) eller artros kan orsaka smärta i händer och fingrar, liksom fibromyalgi som drabbar muskulaturen. Så kallad knubbsula (malletfinger) uppstår när något slår till fingertoppen och böjer fingret bakåt med kraft, vilket ger en partiell senskada.
En båtbenfraktur (navikulärfraktur) kan uppstå i handleden och misstas ofta för en stukning. Båtbenet är ett mycket litet ben, och behandlas skadan inte ordentligt kan benbitarna skrapa och gnida mot varandra. Skidåkartumme uppstår när en kraft drar tummen från de andra fingrarna, vilket ger en bristning i ligamentet som förbinder tummen med mellanhanden.
Seneinflammation (tendinit) beror på att handen överbelastats och ger svullnad, smärta, ömhet och nedsatt rörlighet i händer och fingrar. Du kan även höra ett knäppande ljud när du böjer fingrarna eller skriver.
Ganglier är godartade cystor som kan utvecklas nära leder eller senor. De kan försvinna av sig själva eller tas bort kirurgiskt om de besvärar dig.
Karpaltunnelsyndrom orsakas av tryck på den stora nerven i handleden där den passerar från handen till underarmen genom en tunnel bildad av senor. Det ger typiska besvär som domningar och stickningar i handen.
Har du långvarig eller svår smärta i handen, eller om smärtan kommer efter en skada, bör du kontakta vården för rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online