Skelettmuskelvävnad är en form av tvärstrimmig muskelvävnad som består av långa, cylindriska celler – så kallade muskelfibrer – ordnade i parallella buntar. Sett under mikroskopet har fibrerna ett tydligt randigt mönster, vilket beror på hur de sammandragande proteinerna aktin och myosin är arrangerade inne i cellerna. Till skillnad från hjärtmuskel- och glatt muskulatur är skelettmuskeln viljestyrd, vilket betyder att den kan kontrolleras medvetet av nervsystemet. Det är denna muskeltyp som förflyttar kroppens armar, ben och övriga kroppsdelar.
Muskelfibrernas randiga utseende beror på hur aktin- och myosinfilamenten ligger i cellerna. De mörka A-banden motsvarar områdena där aktin- och myosinfilament överlappar varandra, medan de ljusa I-banden utgör de partier där aktinfilamenten sträcker sig förbi myosinfilamenten. Tillsammans skapar detta det karakteristiska randiga mönster som syns i skelettmuskeln.
Sarkomeren är skelettmuskelfiberns repeterande byggenhet. Varje sarkomer består av ett A-band och två halva I-band och utgör muskelns grundläggande funktionsenhet vid kontraktion.
Aktin och myosin är de två huvudproteinerna som driver muskelns sammandragning. Aktinfilamenten är tunna och uppbyggda av klotformiga aktinmonomerer, medan myosinfilamenten är tjocka och försedda med myosinhuvuden som pekar utåt från filamentet.
När en skelettmuskel drar ihop sig sker detta enligt den så kallade glidfilamentmekanismen. Myosinhuvudena fäster vid aktinfilamenten och genomgår formförändringar som får aktinfilamenten att glida längs myosinfilamenten. Resultatet blir att sarkomererna – och därmed hela muskelfibern – kortas av.
Skelettmuskelfibrerna organiseras i motoriska enheter, som består av en enskild motorneuron och alla de muskelfibrer den innerverar. När motorneuronen stimuleras drar samtliga fibrer i dess motoriska enhet ihop sig samtidigt.
Skelettmuskeln är viljestyrd muskulatur, vilket innebär att den kontrolleras medvetet av centrala nervsystemet. Detta ger oss möjlighet till precisa, koordinerade och snabba rörelser i hela kroppen.
Skelettmuskulaturen innehåller i huvudsak två slags fibrer: långsamma (typ I) och snabba (typ II) fibrer. De långsamma fibrerna arbetar uthålligt och är rika på mitokondrier, medan de snabba fibrerna genererar kraftfulla men mer tröttningsbenägna kontraktioner. Fördelningen mellan fibrerna varierar mellan olika muskler och påverkas bland annat av fysisk träning.
Skelettmuskelvävnaden möjliggör en lång rad rörelser, inklusive förflyttning, hållning, andning och ansiktsuttryck. Den samverkar tätt med nervsystemet för att producera mjuka och välkontrollerade rörelser, vilket gör att vi kan utföra allt från enkla vardagsgärningar till komplexa och samordnade uppgifter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online