
Ryggmärgsstimulation är en behandlingsmetod där elektriska impulser används för att lindra kronisk smärta. Elektroder placeras i närheten av ryggmärgen och stör de smärtsignaler som skickas ut av skadade nerver. Metoden används oftast för att lindra ryggsmärta orsakad av degeneration i ryggraden och ischias, samt för att behandla nervsmärta från nerver i halsryggen (cervikalregionen), bröstryggen (torakalregionen) och ländryggen (lumbalregionen). Studier har visat att behandlingen kan minska både rygg- och nacksmärta hos många patienter, men dess långsiktiga effektivitet är ännu inte fullständigt bevisad.
Ryggmärgsstimulation bygger på att en apparat för transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) placeras inuti ryggraden. Apparaten avbryter de smärtsignaler som skickas ut av skadade nerver och som orsakar nack- eller ryggsmärta. Smärtsignalerna ersätts istället av en mild stickande känsla, så kallad parastesi, som produceras av stimulatorn. För de allra flesta patienter är denna känsla betydligt mer acceptabel än smärtan.
Enligt en studie publicerad i tidskriften Anesthesia & Analgesia upplevde 11,5 procent av patienterna fullständig smärtlindring efter att en ryggmärgsstimulator hade implanterats. Partiell smärtlindring, mellan 30 och 100 procent, uppnåddes hos 71,18 procent av patienterna. Studien visade även att smärta i nacke, huvud, ansikte eller andra övre kroppsdelar svarade bättre på ryggmärgsstimulation än smärta i nedre extremiteterna.
Innan en ryggmärgsstimulator implanteras permanent testar läkaren vanligtvis enhetens effekt på patienten. Det kan göras antingen med en extern elektrod som ansluts till en generator och sänder ut impulser, eller genom att implantera en elektrod som kopplas till en extern generator. Om den önskade nivån av smärtlindring uppnås genom testpulserna genomförs den fullständiga kirurgiska proceduren för att placera in stimulatorn.
En ryggmärgsstimulator består av tre delar: elektroderna som placeras i epiduralrummet intill ryggmärgen, förlängningskabeln som löper runt buken och kroppen fram till strömkällan, samt själva strömkällan – en generator som placeras under huden i fettvävnaden nedanför revbenen. Alla komponenter implanteras kirurgiskt. Patienten styr stimulatorn med en handhållen magnet, vilket gör det möjligt att skicka ut en elektrisk impuls när nacksmärtan börjar göra sig påmind.
Även om en ryggmärgsstimulator ofta är mycket effektiv på kort sikt för att lindra nacksmärta finns det vissa begränsningar att ta hänsyn till vid långsiktig behandling. Generators batteri håller i regel mellan tre och fem år, varefter en ny operation krävs för att byta ut strömkällan så att stimulatorn fortsätter att fungera. Dessutom blir vissa patienter som initialt upplevde lindring med tiden immuna mot de elektriska impulserna, varvid nacksmärtan återkommer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online