En diagnos av skolios – en sidledes krökning av ryggraden – kommer sällan med någon färdig lista över vad man inte bör göra. Det finns dock vissa aktiviteter som kan vara klokt att undvika, samt sådant som kan förvärra både symtomen och själva krökningen. Här går vi igenom vad du behöver tänka på i vardagen.
Skoliosens svårighetsgrad och rotation har störst betydelse för hur väl varje enskild patient klarar av olika aktiviteter. Andra faktorer spelar också in, exempelvis smärttolerans, beslutsamhet och en viss dos ren tur. Det som fungerar för en person med lindrig skolios kan vara olämpligt för någon med en kraftigare krökning – därför är det viktigt att alltid anpassa aktiviteterna efter din egen situation.
Att träna core-muskulaturen är nästan alltid positivt, eftersom starka mag- och ryggmuskler stödjer ryggraden och kan minska besvären. Organiserade idrotter är däremot inte lika entydigt bra – de kan vara smärtsamma och till och med orsaka andningssvårigheter hos personer med skolios. Välj gärna skonsamma träningsformer som simning, pilates eller styrketräning med låga belastningar efter samråd med läkare eller fysioterapeut.
Varje aktivitet som kräver god lungkapacitet blir allt svårare i takt med att krökningen ökar. Det beror på att ryggraden roterar och deformerar bröstkorgen, vilket ger mindre utrymme för lungorna. I värsta fall kan ena lungan komprimeras och få nedsatt funktion. Aktiviteter som kräver intensiv andning, exempelvis långdistanslöpning på hög nivå, kan därför kännas betydligt tyngre än för andra.
Eftersom kroppen hos en person med skolios inte är helt symmetrisk kan kontaktsporter som fotboll, rugby eller basket leda till smärta och skador – även vid till synes helt vanliga kroppskontakter. Ju större krökningen är, desto större är risken att en kontakt sker i en obekväm vinkel mot ryggen. Många läkare rekommenderar därför försiktighet eller att man helt undviker denna typ av sport.
En person med skolios utför omedvetet ett konstant balanserande arbete, redan när hen bara går eller böjer sig framåt. Patienter med kraftiga krökningar tröttnar ofta snabbt, eftersom det krävs mycket energi bara för att klara av en vanlig dag. Lyssna på kroppens signaler, planera in vilopauser och undvik att pressa dig själv utöver gränserna – det minskar risken för överbelastning och ökad smärta.
Vissa perioder i livet och vissa hälsotillstånd kan få krökningen att öka, särskilt hos kvinnor. Graviditet eller en vanlig viktuppgång kan förvärra krökningen, eftersom ryggraden får bära på extra tyngd. Även benskörhet (osteoporos) kan göra att krökningen ökar i takt med att kotorna försvagas. Regelbundna kontroller hos läkare under dessa perioder är därför extra viktiga.
Att leva med skolios handlar inte om att undvika allt – utan om att träna smart, lyssna på kroppen och anpassa aktiviteterna efter sin egen krökningsgrad. Rådfråga alltid din läkare eller fysioterapeut innan du börjar med ny träning, och sök regelbundna uppföljningar för att hålla koll på hur krökningen utvecklas över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online