Fall, olyckor och benskörhet (osteoporos) kan bidra till ett handledsbrott, alltså en brytning eller spricka i ett av benen i handleden. Ett handledsbrott kan drabba ett av de två underarmsbenen – armbågsbenet (ulna) eller strålbenet (radius) – eller ett eller flera av de åtta små benen vid handlovens bas. Behandlingen består oftast av att det skadade området stabiliseras med gips.
Röntgen används för att avgöra om ett eller flera ben i handleden har brutits. Röntgen hjälper till att lokalisera många frakturer, men kan ha svårare att påvisa sprickor i benen. Om din läkare misstänker att du har brutit eller spräckt ett ben i handleden men röntgenbilden inte stödjer misstanken, kan du bli ombedd att genomgå ytterligare undersökningar, exempelvis magnetkameraundersökning (MR) eller datortomografi (DT). Dessa metoder ger betydligt mer detaljerade bilder av benen än en vanlig röntgen. De kan även visa muskler och nerver, vilket gör att läkaren kan diagnostisera andra relaterade skador, som ligamentskador eller nervskador.
Om benen ligger i rätt läge efter frakturen kan en skena användas – ett styvt hjälpmedel som stöttar handleden och hindrar den från att röra sig. Du kan behöva bära skenan och hålla armen i en armslinga i upp till en vecka tills svullnaden har lagt sig. När svullnaden minskat läggs ett gips av gips eller fiberglass runt handleden, som ska bäras i upp till sex veckor. Gipset är mycket hårt och skyddar handleden mot ytterligare skada medan den läker. Det hjälper också till att hålla handleden i rätt läge, så att benen läker korrekt. Finns det kraftig svullnad i början kan gipset bytas ut mot ett tätare sittande gips en till två veckor efter frakturen.
Om benet hamnat i fel läge efter fallet eller olyckan kan en reposition behövas. Vid en sluten reposition manipulerar läkaren benet utan kirurgi och manövrerar det tillbaka på plats innan en skena eller gips läggs på. Enligt American Society for Surgery of the Hand finns det en risk för begränsad rörlighet i leden när den läkt, samt ökad risk för smärta och artros, om benen inte ligger riktigt innan läkningen sker.
Går det inte att flytta tillbaka benet med en sluten reposition krävs en öppen reposition. Vid en öppen reposition görs ett snitt i handleden, så att läkaren kommer åt benen och kan placera dem i rätt läge. Är frakturen särskilt allvarlig eller involverar flera ben kan metallplattor, pinnar och skruvar fästas vid benen för att låta dem läka i rätt position. I vissa fall används en extern fixator – en apparat som fästs i benen och sticker ut genom huden – för att bibehålla läget medan benen läker. Är benet krossat eller saknas benvävnad kan en bentransplantation behövas för att återfå ledens funktion. Vid en bentransplantation tas en liten mängd ben från en annan del av kroppen, exempelvis höften, och används för att bygga upp det befintliga benet i handleden.
Smärtdämpande mediciner och is kan hjälpa till att lindra smärtan medan frakturen läker. Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons är kombinationen ibuprofen och paracetamol effektivare för att minska smärta än någon av medicinerna var för sig. Handleden kan kännas stel i en till två månader efter att gipset tagits bort, men stelheten bör gradvis minska med tiden. Sjukgymnastik och specialiserade övningar kan vara till stor hjälp för att maximera styrkan och funktionen i den läkta frakturen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online