1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur klassificeras frakturer? En guide till olika frakturtyper

```html

Hur klassificeras frakturer?

Frakturer kan delas in i olika kategorier beroende på brottets karaktär, hur benfragmenten ligger i förhållande till varandra samt vilken mekanism som orsakade skadan. Nedan beskrivs de vanligaste klassificeringarna som används inom sjukvården.

1. Kompletta kontra ofullständiga frakturer

  • Kompletta frakturer: Benet är helt brutet i två eller flera separata fragment.
  • Ofullständiga frakturer: Benet är sprucket, men inte helt åtskilt i distinkta fragment.

2. Öppna kontra slutna frakturer

  • Öppna frakturer: Det brutna benet tränger igenom huden och skapar ett öppet sår, vilket också ökar risken för infektion.
  • Slutna frakturer: Huden förblir hel och benet bryter inte igenom – inget öppet sår uppstår.

3. Förskjutna kontra icke-förskjutna frakturer

  • Förskjutna frakturer: Benfragmenten har flyttats ur sitt normala läge på grund av den kraft som skadan medförde.
  • Icke-förskjutna frakturer: Benfragmenten ligger kvar i sitt ursprungliga läge trots brottet.

4. Tvära, sneda och spiralformade frakturer

  • Tvära frakturer: Brottlinjen går vinkelrätt mot benets längdaxel.
  • Sneda frakturer: Brottlinjen går i sned vinkel mot benets längdaxel.
  • Spiralfrakturer: Brottet följer ett vridande, korkskruvsliknande mönster runt benet.

5. Kompressions- och avulsionsfrakturer

  • Kompressionsfrakturer: Uppstår när benet trycks ihop och kollapsar under belastning, något som oftast ses i kotorna i ryggraden.
  • Avulsionsfrakturer: Uppstår när ett litet benfragment dras loss från huvudbenet, vanligtvis på grund av en kraftig sammandragning i muskler eller ledband.

6. Grönvedsfrakturer

Grönvedsfrakturer är ofullständiga frakturer som nästan uteslutande drabbar barn och ungdomar. Eftersom barnens ben är mjukare och mer elastiska böjer sig ena sidan av benet medan andra sidan går av – ungefär som när man försöker bryta en färsk grön kvist.

7. Patologiska frakturer

Patologiska frakturer uppstår i ben som redan försvagats av en underliggande sjukdom, exempelvis benskörhet (osteoporos), bentumörer eller infektioner. Vid dessa frakturer räcker det ofta med en betydligt mindre kraft än normalt för att benet ska gå av.

8. Stressfrakturer

Stressfrakturer är små, fina sprickor i benet som orsakas av upprepade belastningar eller överansträngning över tid. De är vanliga bland idrottare, särskilt löpare, samt hos personer som regelbundet utför fysiskt krävande aktiviteter.

Sammanfattning

Det är viktigt att komma ihåg att frakturer även kan klassificeras utifrån vilket ben som är drabbat, skademekanismen samt andra kliniska faktorer. För att få en korrekt diagnos och rätt behandling bör alltid en legitimerad vårdgivare undersöka skadan och fastställa frakturens typ. Klassificeringen styr sedan valet av behandling, oavsett om det handlar om gipsning, vila eller kirurgiskt ingrepp.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online