Vad grundas den definitiva diagnosen av viral hemorragisk feber på?

Vad krävs för en definitiv diagnos av viral hemorragisk feber?

En definitiv diagnos av viral hemorragisk feber (VHF) vilar på flera samverkande faktorer. Eftersom sjukdomarna kan orsakas av olika virus – exempelvis ebola-, marburg-, dengue- och lassavirus – krävs både noggrann klinisk bedömning och kompletterande laboratorieundersökningar för att fastställa diagnosen med säkerhet.

Kliniska tecken och symtom

Det första steget är att identifiera de karakteristiska symtomen, såsom:

• Hög feber
• Hemorragiska manifestationer (blödningar i hud, slemhinnor eller inre organ)
• Multiorgansvikt

Stödjande laboratoriefynd

Laboratorieresultat som tyder på sjukdomen innefattar bland annat:

• Cytopenier (minskat antal blodceller)
• Förhöjda leverenzymer
• Tecken på nedsatt njurfunktion

Serologiska tester

Positiva serologiska prover bekräftar förekomsten av antikroppar eller virusantigener i blodet. Vanligt använda metoder är ELISA, immunofluorescensanalys och virusneutralisationstest.

RT-PCR – den mest avgörande metoden

Revers transkriptas-polymeraskedjereaktion (RT-PCR) används för att detektera specifikt viralt RNA. Denna molekylärbiologiska metod betraktas ofta som guldstandarden, eftersom den snabbt och exakt kan identifiera vilket virus som orsakar infektionen.

Sammanfattning

Den definitiva diagnosen av viral hemorragisk feber baseras alltså på en kombination av karakteristiska kliniska symtom, stödjande laboratoriefynd, positiva serologiska tester och – framför allt – påvisande av specifikt viralt RNA genom RT-PCR.